Behov

Jag vet inte vilket som är svårast: Att sluta med snuttefilt eller att sluta snusa...
Jag använder inte nåt av det. Men Lukas myser fortfarande med sin gode vän Laban när han ska sova men häromkvällen var han fast besluten: "Jag har slutat med snutte! Det är töntigt"
Det gick jättebra. Han somnade och sov hela natten...

Likaså igår. Då fick Laban lånas ut till lillasyster som slarvat bort sin "Mimmi". Men i morse kom han insmygandes till mig i sovryummet och erkände:
Jag saknar Laban på morgonen. Han är så skön att pilla på med fingrarna...

Mmmm... Det är inte helt lätt att lägga av.
Man kan sluta snusa också. Och sen gå på älgjakt och tro att man kan ta "bara en..." Är ju dumt att göra det när man just tappat det värsta abstinenset. För nu, tre veckor senare, är återfallet ett faktum... :-(

Mitt beroende är att ha mycket kanel, väldigt mycket, på min fil...

Vimsigt värre i huvudstaden

Har sovit fruktansvärt dåligt i natt. 
Lukas var vaken kl 01 någon gång... Vid tre larmade frysen och sen har det då varit drömmen... Den har hängt samman hela natten som en enda lång hemsk följetong. Hemsk och hemsk... Det handlar bara om materiella ting men det har ändå varit jobbit. Allt handlade om min bil...
Först och främst trodde jag att den blivit stulen för jag kunde inte hitta den. Dessutom var det ena nyckelparet försvunnet. Jag såg en likadan bil vid ridskolan i Olofström men det förnekades att det var min bil...
 
Efter att ha varit vaken och sedan somnat om igen konstaterades att min bil hade lånats ut.Hur det kom sig kan jag inte förstå, men en kvinna som jag bara hört namnet på hade lånat ut min bil till en bekant i Stockholm! Min älskade bil fanns alltså i Stockholm...
Jag frågade en av chaufförerna på jobbet om jag kunde lifta med honom upp till Stockholm.
 
Del nummer tre är den rörigaste.
På plats i Stockholm får jag reda på att killen som lånat bilen haft den till taxi!!!
Vid det här laget har en hel drös med folk blivit engagerade i mitt bilsökande allt därikring...
Bilens mätarställning stod nu på 18000 mil vilket innebar att killen kört 4000 mil  med den i sin sk. taxiverksamhet... Hela bilen var fullklottrad inuti av barn som suttit där med kritor och ritat. 
 
På vägen hem (med bilen full av folk...) fick jag panik och stannade för att kolla oljan. Kritiskt läge...
Jag visste att jag hade mer olja i bagaget men under tiden jag gick bak för att hämta dunken lossade en av killarna i bilen muttern under motorn så all olja som fanns kvar rann ut under bilen!
Nu startade jakten på att i en främmande håla hitta någon som sålde Castrol motorolja...
Vi hittade en ny kille i en lokal som påminde om nån slags hemmaverkstad. Han tipsade om var vi kunde köpa mer olja.
(Hela tiden är det alla människor som stimmar omkring och det är ett fasligt liv...)
 
Jag gick till det där stället och köpte olja... När jag kommer tillbaka till bilen står alla "hjälpsamma" människor och fyller på spolarvätska i min motor!!!
 
Vi konstaterade att vi behöver MAT! Killen som hjälpte oss från början erbjuder sig att gå och köpa mat, vilket han gör. Dessutom hade han famnen full av "kaffedrinkar" när han kom tillbaka. Flera olika sorters kaffe mixat med kex och glass och grädde och allt möjligt. Och jag som inte dricker kaffe... Men jag smakade och upptäckte att den mixen jag fick var väldigt god...
 
Vaknade med huvudvärk...

RSS 2.0