Söndag. Idag har vi tagit det lugnt. Jamie...

Söndag. Idag har vi tagit det lugnt. Jamie var på kräftskiva igår, jag och , Lukas och Celina var hos Tobbe och Enikö. Det blev en sen kväll för oss alla så det har varit skönt att inte göra något idag. Lukas har gått och blivit förkyld. Vi får hoppas resten av oss slipper det.


Alla dessa dagar som går.. Det finns mäng...

Alla dessa dagar som går.. Det finns mängder med inlägg jag vill skriva men det finns aldrig med. Inlägg om dagen som varit, inlägg om tankar. Inlägg om kalsonger på BB och om doften av handsprit. Inlägg om amning och ömma bröst. Om Celina , om Lukas. Om tårar och smärta... Men jag hinner aldrig med! Har dessutom en ny mobil som jag inte är kompis med så när jag ska skriva från den tar det en himla tid! :-( Jag hoppas kunna finna lite rutin snart så kanske det kan bli några inlägg här.


Äcklig puss

Jag hade precis ammat Celina klart när Lukas säger:
"Kan man pussa på bebisen?"
"Ja, det kan man" svarar jag.
"Kan pussa på munnen?" frågar han vidare.
"Ja, det kan man" svarar jag.
Han tittar på henne och ser att hon är lite vit av mjölk runt munnen.
"Nej, munnen är äcklig!" säger han då.

Det blev ingen puss på munnen.
:-)

Överlass

Tidigare idag satt vi i soffan. Lukas hade bullat upp med en massa kuddar och sa sig köra traktor. Och sen hämtade han fler prylar som han ville lasta. Vi påpekade då att man inte får lasta hur mycket som helst. Jamie påpekade också hur dyrt det är och att det blir böter redan vid ett hundra kilo för mycket.
Lukas sög åt sig informationen som vanligt.

Senare var vi ute och rensade lite ogräs. Det blev ganska mycket faktiskt. Lukas lastade det på sin traktorsläp.
"Lukas, nu börjar det bli mycket lass på släpet. Kommer du ihåg vad pappa sa innan idag om överlass?" sa jag.
"Mmmm... Pappa är inte hemma nu!" svarade killen bestämt...
Då kan man visst lasta hur mycket som helst...




Spöke

Under årets Östersjöfestival såg jag ett spöke från förr. Ett gammalt ex som stod och väntade på festivalparaden som skulle gå genom stan. Han såg ut som då...
Jag sprang på samma Spöke för några år sedan, även då på festivalen. Då stod jag och pratade med en väninna till mig när han kom fram och började prata. Trots att vi då inte setts på flera år kom han och var oförskämd mot mig och gjorde vissa antydningar som dessutom var helt felaktiga. Jag tyckte hans beteende var dåligt. Min väninna höll med...

Nu när jag såg honom stå där med två barn gjorde jag allt för att undvika honom samtidigt som jag gärna ville gå fram till honom bara för att tala om för honom att jag aldrig mer ville prata med honom. Knasigt. Jag vet inte om han såg mig när jag gick förbi. Men det var det jag gjorde. Gick Förbi. SKÖNT!

Från barn hör man sanningen. Lukas tittade...

Från barn hör man sanningen. Lukas tittade på min mage igår och sa: "Mamma, har du mer bebis?"


Måndag, 8 augusti. Det var en del prover o...

Måndag, 8 augusti. Det var en del prover och tester som skulle göras innan vi åkte hem. Vi började dagen med att ringa och beställa tid för höftledsscanning. Låter som nåt man gör på hundar... Vi hade tur och fick komma på dagens scanning. Dessförinnan gjordes ett pku-test- ett blodprov som kan utvisa en mängd ämnesomsättningssjukdomar. Och så gjordes det hörseltest. Det var en del fixande innan de fick något resultat men till slut visade det sig att hon hör på bägge öronen! Skönt! Scanningen gick också bra och det är en flicka med grymt starka ben vi har. De hade t.o.m problem att kunna mäta ordentligt för hon stretade emot så hårt. Bra tjejen! Däremot var det ett resultat som låg lite högt och det var hennes värde för mätning av gulsot. De såg att hon var lite gul i hyn innan vi skulle åka hem. Provet visade dock på värde inom gränserna för vad som är tillåtet men det låg ganska högt så vi fick en tid hos en barnmorska i Karlshamn dit vi skulle åka och ta prov på tisdagen.


Söndag 7/8. Åter igen det där med att vila...

Söndag 7/8. Åter igen det där med att vila. Att ligga på Bb är lite lyx: man får maten serverad och disken fixad. Det blir inte så mycket tvätt förutom om man använder de egna kläderna istället för landstingets. Men ändå är det fullt upp med tider som ska passas- då är det inte alltid lätt att hinna vila. Ännu svårare blir det med tider som :"Barnläkaren kommer mellan nio och elva och hon ska ju kolla på Celina. Men vi kommer och hämtar er när det blir dags." Då ligger man där och väntar, utan att veta vilken tid det blir. Sen kommer läkaren strax innan elva och då har man missat lång vilotid. Och klockan tolv serveras maten igen så då ska det ätas. Men efter det fanns nog en liten stund över för att ta igen en fel av den förlorade nattsömnen om jag inte minns helt fel. Framåt kvällen kom barnmorskan som skötte förlossningen och hälsade på. Därefter kom en av barnmorskorna på avdelningen och pratade om vår hemresa som vi nog skulle göra på måndagen om inget oväntat hände.


Det verkar bli svårt att hinna med att blo...

Det verkar bli svårt att hinna med att blogga på riktigt. Om dagarna är det fullt upp med två barn och att fixa mat och vila. På kvällarna kräver Celina mycket mat. Och det är ju jag som står för den. Jag får försöka fatta mig kort och ta allt dag för dag. Det blir nog blandat med nutid och dåtid framöver.


Vid matvagnen

Hört vid matvagnen på BB:
Kvinnan:
"Är det fläskkött?"
Sköterskan:
"Nej, det är nöt."
Kvinnan:
"Vad bra, bara det inte är lamm..."

Varför frågade hon inte om det från början? Och vad tror hon om landstingets ekonomi egentligen???

6/8 2011

Jag kan inte säga att jag sov så gott den där natten. Alvedonen jag hade tagit gjorde nog ändå lite nytta. Jag gick och la mig och värkarna avtog lite. De kom mer sällan och till slut brydde jag mig inte om att ha koll på klockan längre. Det tog mellan 15- 20 minuter mellan värkarna. Däremot så blev de något kraftigare ju längre natten gick.
Första kraftigare värken kom nog vid tre.
Vid fem kände jag att nu var det igång mer regelbundet.
Jamie vaknade när jag låg och andades. Han påstog visserligen att han inte sovit något vidare men jag skulle vilja säga att jodå- han sov!:-)

Vi bestämde oss för att gå upp och äta och duscha. Vid sex ringde jag förlossningen och de tyckte jag kunde komma när jag kände för det. Då hade jag 10 minuter mellan värkarna.
Innan vi åkte gick jag på toa. Det satte nog fart på det hela för när vi satte oss i bilen hade jag nog bara 7 minuter mellan värkarna.
Ändå körde vi via sophuset och slängde Lukas blöjpåse...
Det gick kortare och kortare tid mellan värkarna. (Som det ska vara visserligen...)
Jag tror det var i Svängsta Jamie frågade "Så ont du har nu, när hade du det förra gången? Hur långt hade det gått då?"
Omöjligt att säga. Minns att när jag skulle ha Lukas badade jag och det tog inte lång tid i badet (på förlossnigen) innan jag bad om att få stiga upp och prova nån annan bedövning istället. Och sen hade jag lustgas resten av tiden. Från nio på kvällen tills han föddes vid fem på morgonen...)

När vi kom bort till Grönadal fick jag en värk som inte ville släppa. Den höll på och det gjorde så ont och då kom tårarna.
När vi kom till sjukhuset undrade Jamie om jag trodde jag skulle klara av att gå från parkeringen.
Svarade först att jag inte visste, men ändrade mig snabbt till att säga till honom att hämta en rullstol.

Jag kved hela vägen in och höll min värmekunnde på magen. (Vi hade värmt den ordentligt innan vi åkte hemifrån så den var fortfarande lite varm när vi kom till Karlskrona en timme senare.)
Inne på förlossningen kördes jag direkt in i ett förlossningsrum och de bad mig ställa mig upp och byta kläder. Aj, aj...
Då kom den första krystvärken.
Jag la mig ner på sängen. (Och jag som hela tiden tänkt att jag inte "kan" ligga ner och föda barn. Förra gången stod jag upp...)
Barnmorskan (som för övrigt var samma barnmorska som tog emot oss när Lukas skulle komma till världen och dessutom kände hon ingen mig!) konstaterade att jag var 8 cm öppen redan och att det hela nog skulle gå ganska fort...
Jag minns att jag frågade med en gång när jag kom in, om jag skulle hinna få någon bedövning och det fick jag. Lustgasen blev min räddning även denna gång...

Visst gick det fort... Från att vi kom in, tills att lilla Celina var ute tog det 24 minuter. Klockan i bilen visade 8:00 när vi parkerade, sjukhusklockan visade 08:24 när hon föddes...

När barnmorskan höll upp henne för att visa om det var en flicka såg jag först inte. Inte Jamie heller. Men vad kul att det blev en flicka!

Jag är så nöjd med den där förlossningen. Visst gjorde det ont men man känner sig som en hjältinna efteråt och det är...häftigt...att föda barn! Jag kan inte beskriva det på nåt annat vis.
Det härliga i detta fallet var att även det som kommer efteråt fungerade. Moderkakan kom ut som den skulle, jag behövde bara sy ett fåtal stygn och lilla Celina började amma redan på förlossningen. Med god aptit. Allt det där myset missade jag ju med Lukas eftersom jag blev körd till operation med en gång och han ville ju inte amma alls...

Sen fick vi ju goda smörgåsar och saft i champagneglas. :-)
Det var så mysigt!

Det tog lite tid innan vi fick komma upp till vårt rum på BB- det var inte ledigt förrän kl. 15.
Innan dess ringde vi våra familjer och berättade. Hemma verkade de bli lite förvånade när jag ringde- de trodde nog inte det skulle bli så snabbt...

Hela tiden säger de ju att man ska passa på att vila de där timmarna efter förlossningen. Jag hade ju inte sovit på 1,5 dygn så jag kände att det nog vore på sin plats men det var inte lätt. Vi fick vår fika, sen blev vi erbjudna lunch. Emellanåt kom barnmorskan in och kollade så det var bra med oss och tryckte på min mage och så fick jag duscha... Vila blev det ingen.

Uppe på rummet fick vi vänta på att ena sängen skulle göras i ordning efter hon som haft rummet före oss. Celina passade på att äta igen.

De talade om att eftersom hon nu hade ätit så mycket kunde det hända att hon sov riktigt länge. Nyfödda kan sova 12-24 timmar efter förlossningen utan fara. Det hela är en så stor påfrestning för dem så har de ätit bra väcker man inte dem.
Det skulle tas lite prover på Celina, bl.a. ett syresättningsprov som de tog vid 21. Då vaknade hon och vi hoppades (trodde) ju att hon skulle somna om efter lite mat men... Nej. Hon höll mig vaken HELA natten fram till 06 på morgonen. Äta, äta, äta... Blev inte nöjd... Men Jamie sov minsann... Trots att hon emellanåt skrek så jag blev riktigt rädd att nåt var fel...

Idag är hon en vecka gammal. Hoppas jag kan plita ner hur denna veckan har varit innan det tar för lång tid. Det betyder så mycket i efterhand. Men redan nu rinner tiden i väg...

Tillbaka till förra veckan- Fredag, del två

På förlossningen i Karlskrona fick vi ett undersökningsrum.
De kollade vikt och blodtryck- allt såg bra ut. Sen förklarade barnmorskan att hon skulle kolla om det nu var vattenavgång och så berättade hon om att det är väldigt många kvinnor som tror de haft vattenavgång men så visar det sig att det inte är så. Därför skulle hon göra ett par tester på mig för att se hur det såg ut. Ifall  vattnet har gått väntar de ändå i upp till tre dygn innan de sätter igång en om man inte kommer igång själv. TRE LÅNGA DYGN!!! De kopplade en apparat till magen (CTG) och kollade barnets hjärtljud och även om jag hade några värkar.

Mätningarna visade att det VAR vattnet som hade gått. Barnets puls låg på runt 140 (bra) och jag hade små värkar ganska regelbundet. Kan däremot säga att jag bara kände ett par av dem!

Vi blev hemskickade igen och fick en ny tid för ny kontroll till på lördagsmorgonen vid 11.

På vägen hem stannade vi på McDonalds och köpte varsin cheeseburgare. :-)  Skulle det bli nåt på natten vore det ju bra att ha lite att stå på. :-)

Jag kom på att vi hade glömt kameran i Lukas väska så den fanns nu i Jämshög. Vi körde därför en extra omväg och hämtade den innan vi åkte hem igen.
Jag hade känningar av värkar hela vägen hem faktiskt. Var tionde minut. Och min barnmorska rekomenderade oss som bor så långt iväg (ca: 10 mil) att åka iväg när värkarna var regelbundna var tionde minut... Men jag tyckte inte de var så kraftiga- de var inte värre äna tt jag stod ut med dem helt enkelt.

Väl hemma tog jag en Alvedon och gick faktiskt och la mig för att åtminstone försöka sova lite... Dygnet gled över mot lördag.

Tillbaka till förra veckan- Fredag, del ett

I fredags var vi uppbokade på urnsättning av Jamies bortgågna farfar. Vi skulle vara vid kyrkan vid halv fyra på eftermiddagen. Vi fixade med lite saker här hemma på förmiddagen. Jag fixade med bebisens säng bl.a. och Jamie tvättade bilen och städade den. Solen sken. Och det regnade stort. Om vartannat. Så var det.

Off to Hallabro och hämtade Jamies farmor, sen till Kyrkan och därefter åter till Hallabro för en liten matstund tillsammans. Vi åt.
Lukas busade och klättrade under ett skåp och jag böjde mig ner för att dra fram honom. Då...Hände nånting. Det kändes lite väl blött, någonstans. :-)

Fick lite bråttom till toa och konstaterade att jag var lite väl våt i byxorna. Men förra gången, när jag väntade Lukas och vattnet gick, då kom det riktigt mycket. Då satt jag ju lämpligt nog på toa men visst var det mycket mer än denna gången. Vet ju dock att ibland kan det komma vatten lite sipprande- kanske var det så det låg till..?

Sen var det ju en annan sak. Senaste besöket hos barnmorskan konstaerades att bebisen inte låg fixerad. Hon rekomenderade mig där för att OM det skulle börja med en vattenomgång inför denna förlossningen borde jag ligga ner, så fort som möjligt, för annars fanns risk att barnet hamnade fel. Därför skulle jag ringa förlossningen och rådgöra med dem- eventuellt trodde hon att jag skulle bli hämtad med ambulans... Oj, oj...

Det blev lite stressigt. Vi befann oss en bra bit hemifrån. Vi hade saker i bilen som vi var tvugna att lämna hemma i Kyrkhult plus att Lukas kunde ju inte följa med oss till Karlskrona. Vi bestämde oss därför för att köra hem. Jag hade ju inga som helst känningar av några värkar.

Sätet i bilen fick fällas och jag låg ner hela vägen hem. Jag ringde förlossningen och de menade att det där med att ligga ner var det femton år sen de slutade med i detta fallet... (!?)
De tyckte att vi kunde köra direkt till Karlskrona för att undersöka om det verkligen var vattenavgång och ta Lukas med oss men jag tyckte det kändes bäst att köra hem och lämna honom med mamma och pappa istället för att ha honom med till lasarettet OM något skulle hända på vägen. Har hört att det är vanligt att det går fortare med barn nummer två, typ halva tiden...

Vi mötte upp mamma och pappa här hemma och jag gick för att hämta nåt, tror jag... När jag kom ut igen hade Lukas redan åkt iväg utan att jag hant säga Hej Då!!!! :-(  Det kändes lite ledsamt. För mig iallafall men Lukas brydde sig nog inte. :-)  (Det är väl det viktigaste.)



Celina, Aurora, Therese kom till världen i...

bild0437 (MMS)

Celina, Aurora, Therese kom till världen i lördags morse den 6:e augusti klockan 08:24. 50 cm lång och 3365 gram.


Jag skulle ju bli bättre på att rapportera...

Jag skulle ju bli bättre på att rapportera om mitt liv, för min egen skull. Idag var dagen då jag själv trodde bebisen skulle komma. Har gissat på 4/8. Det verkar som att jag får fel. Vi har varit hemma hela dagen och haft det bra. Småpysslat med lite allt möjligt och sen avslutade vi dagen med en promenad hela familjen. Mysigt. När vi kom hem åt Lukas två smörgåsar, trots att vi ätit precis innan vi gick ut! Vi har haft varmt och gott väder :-) ...


Onsdag 3/8 2011

Lukas kom intrampande till oss i natt vid fyra. Sen somnade varken han eller jag om på en dryg timme. :-(  Tråkigt. Däremot kompenserades vi i morse. Då vaknade jag klockan tio av att samma kille säger "Mamma stiga upp." Då hade han just vaknat. Det är en härlig sovmorgon det. Kan verligen inte klaga över att det varit tidiga mornar här i sommar överhuvudtaget. Man får passa på att njuta så länge det går- vet ju inte alls hur det blir framöver.

Dagen har ägnats åt städning- skönt! Här var ett stort behov av dammsugning. Sen har jag plockat bort textildetaljerna från Lukas vagn och tvättat dem så de är rena. Min önskan var att ha en annan vagn nu, men jag har inte hittat nån som jag velat ha (tänker dock inte köpa någon ny för jag tycker det är för mycket pengar utan jag letar begagnat). Det är ju inte heller någon panik men jag vet att den dagen jag ska lyfta i vagnen i bilen själv kommer jag antagligen bli sur över att jag inte har någpn "ny". Den vi har är det kromat underrede på vilket gör att den är väldigt tung, åtminstone när man är nyförlöst...

Framåt eftermiddagen åkte vi till Jämshög och grillade. Blev en trevlig avslutning på dagen.
Ska inte klaga över dagens väder heller- soligt och varmt har det varit. Lämpligt badväder om man hade velat, faktiskt. :-)

Idag kom det

Idag har han lyckats kissa på pottan för första gången, Lukas.
Duktig Kille!
Ska bli spännande att se om det funkar även i morgon.

Denna dagen

Visst är det tisdag idag?
Tycker faktiskt jag lyckats hålla reda på veckans alla dagar ganska bra, trots att jag inte jobbat på ganska länge...
De hade lovat vackert väder även idag och enligt prognosen ska det visst bli skitväder framöver så idag bestämde vi oss för att ta en tur till Väggabadet i Karlshamn. Men på vägen dit hade vi några ärenden att uträtta...

Det blev ett stopp på järnaffären i Jämshög, en tur till Ljungsleds plantskola i Mörrum. Jag fick ett presentkort där för två år sedan och nu skulle jag kunna handla nån blomma eller buske eller kruka... Det fanns mängder av fina blommor men vi åkte därifrån tomhänta. Vi kunde nog inte riktigt bestämma oss, plus att vi kände att eventuella växter troligtvis inte skulle må så bra av att sitta i bilen "hela dagen" när vi var och badade...

Vidare mot staden och in mot city där vi kollade in gardintyg till Lukas rum. Inte helt oväntat var det låst in till tygaffären...jag bgegriper mig inte på öppettiderna där...men de hade tyget i skyltfönstret som vi skulle visa Lukas... Tre olika mönster- ett med traktorer och två olika med lastbilar. Lukas fick välja och han valde det med traktorer. Nu vet vi det...Vi får ta vägarna förbi och handla en annan dag.

Väl på Vägga började vi med en liten fika och sen testade vi poolen. Ha!
Lukas hade nog lite andra förväntningar på temperaturen i vattnet än verkligheten... Han vägrade gå ner i vattnet och ville att vi skulle bära honom- i poolen.
Efter en stund bytte vi pool till den lilla plaskpoolen stället. Där var lite varmare och efter mycket tassande på tå började han försiktigt gå runt i vattnet för att slutligen faktiskt t.o.m. ligga ner och plaska omkring. Till slut tyckte vi det var nog och fick upp honom ur poolen, då var han nästan blå om läpparna...

Sedär, det var denna dagen. Typ. :-)


ÅKGRÄSKLIPPARE



ÅKGRÄSKLIPPARE

UFO?



Häromkvällen hade vi en mycket märklig himmel.
Tog denna bilden och nu ser jag att det ser ut som ett rymdskepp mitt på himlen. Eller, är det bara jag som ser det?

Curlingförälder



Grabbarna Hallenstjerna rengör en upphittad pressenning från löv och skräp.
Påminner nästan lite om curling där de går med sina sopborstar...

Nu tujar jag inte mer

Det är semestertider. Jag känner mig väldigt lite motiverad till att blogga just nu samtidigt som jag vissa dagar känner att "Vad fasen- jag skulle kunna skriva kort om vad vi gjort, och vad det har varit för väder just för att komma ihåg det om två veckor, eller ett år, eller tre..."
Man glömmer så lätt.
Jag skrev på Facebook häromdagen att jag anser att vädret denna sommaren inte har varit något vidare.
Jag tycker inte det. Och jag minns inte förra sommaren som någon kanonsommar heller.
Kanonsommar är när man ligger vid havet, dag efter dag och man kan nästan inte minnas att man gjort nåt annat... Då har det varit bra väder! En sommar då man trots att man kommit in i augusti månad FORTFARANDE inte besökt havet- då kan det inte ha varit bra!!!
Okej, just nu kanske jag inte är så sugen på havet... Klär inte gärna av mig och utsätter den lilla magen (?) för stark sol och massor av värme...

Tappade visst tråden totalt...
Idag har vi varit i Gungvala. Jamie sa i morse att vi ju kunde köra dit, han skulle visst fälla nån buske- det skulle ta en timme... Som den där gången i våras när vi åkte till Tobbe & Enikö i Svängsta och skulle fälla ETT träd- det skulle också ta en timme... Vi var i Svängsta hela dagen då, vi har varit i Gungvala hela dagen idag. Det blev mer än EN buske. Och till råga på allt var det en av sommarens varmaste dagar! Jobbigt för herr Skogsnisse (Jamie)... Jag höll mig lite i utkanten och höll reda på Lukas som gärna ville vfara lite för nära motorsågen emellanåt.

Han ska hjälpa till överallt och innan Jamie fällt allt klart var han (och farmor Monica) framme och drog i kvistar och grenar. Senare drog jag själv mitt strå från/till stacken. Kanske inte är den vanligaste sysselsättningen för en kvinna i graviditetsvecka 39 men jag höll mig till de lättare pinnarna...

Lukas var helt totalt slut när vi körde hem. Jag gjorde allt jag kunde för att hålla honom vaken sträckan från Gungvala hem till Kyrkhult men det gick bara inte. Han somnade i bilen och sen när vi kom hem blev han ledsen över att jag bar ut honom från bilen och efter blöjbyte, tandborstning och pyjamaspåtagning var han inte så trött som tidigare så det tog en dryg timme innan han somnade igen. I vår säng...

RSS 2.0