Man längtar livet av sig...i onödan.

I fredags var jag och vaccinerade Lukas mot svininfluensan. Det gick jättebra. Snabbt och lätt, ingen lång kö. Fast lokalen där han vaccinerades kändes som nåt ställe från kriget. Var i källaren hos distrikstsköterskan i Olofström och det kändes verkligen backstage. Frågade om det var där man vaccineras även som vuxen och det var det. Skönt att ha koll på det inför stundande vaccination för min egen del. Så funkar jag.

Jag var lite rädd för att Lukas skulle reagera på vaccinet under kvällen eller sen på lördagen men allt gick jättebra. Det vore så himla typiskt eftersom vi (Jamie & jag) skulle iväg på lördagen och Lukas skulle vara hos mamma och pappa hela dagen och natten.
Som sagt, han klarade sig utan några biverkningar så vi lämnade honom i Jämshög på lördagsförmiddagen.

Det vi skulle göra var att gå på julbord med Jamies arbetskamrater. De är ju till en viss del även mina jobbarkompisar och det var nog tur det med tanke på hur kvällen artade sig. Men än är vi inte där...
Det blev en tur till skogen först. Jamie gick runt och bestämde vad som skulle fixas till tillsammans med Jan-Åke. Jag satt i bilen och läste morgonens tidning. Jag kunde nog läst den tre gånger på den tiden vi var där.

Sen blev det Ronneby Brunn.
Och jag hade alltså sett framemot det här. Väldigt mycket.
JAG SKA ALDRIG MER SE FRAM EMOT NÅNTING tror jag inte.
För allt blir alltid så fel när man gör det.
(Nu ser jag dock redan fram emot den kommande fredagen då jag ska ut och äta med MINA jobbarkompisar på kvällen men det är knappt jag vågar längta dit.)
Killarna började som vanligt med ett informationsmöte och det där mötet har en viss benägenhet att alltid avslutas med...spets.

Jamie kom tillbaka till rummet (han har en generös arbetsgivare som bjuder på övernattning) med ett litet plastglas innehållande något som såg ut som en sorts pencillin vi fick nr vi var små. Rosa. Tjockflytande. Och det såg allt annat än gott ut. Jamie däremot var väldigt förtjust i den här miss Piggy-drycken och fick mig faktiskt att smaka till slut. "Tequila Rose." Jodå, det var faktiskt farligt gott. Han hade redan själv satt i sig två likadana och efter mitt väldigt försiktiga provsmutt blev det ett tredje" glas".

Tiden rann iväg och Jamie var klar före mig. Jag sa till honom att han inte behöve vänta på mig, utan han kunde gå iväg till de andra så länge (för jag antog att de skulle träffas på nåt rum före kvällens julbord), vilket han också gjorde.
En liten stund senare knackade han på dörren och hade en av killarna med sig. De skulle dricka whisky. Och där stod jag och såg ut som en fågelskrämma.

Något försenade kom vi iallafall ner till Lobbyn där det skulle bjudas på glögg före show och mat.
Det var den mest tafatta glögg jag någonsin druckit. Jamie hade fullt upp att diskutera skorstensproblem med Pertu så han hade nog helt glömt glöggen.

Vi fick våra platser och väntan på Maten började. Vårt bord var naturligtvis ett av de sista som skulle få ta, men det gjorde inte så mycket. Dels flöt det på bra och så kunda man kolla om det var någon man kände bland alla andra gäster. ETT enda känt fejs såg jag. Inte mycket med tanke på hur mycket folk där var.
Jamie satt och pratade med en flickvän till en av hans jobbarkompisar. En trevlig tjej absolut.
Hux flux frågar han mig om vi inte kan bjuda hem dem till nyårsafton men jag säger Nej. Det skulle känts lite konstigt. Han stod på sig och frågade flera gånger men jag stod fast vid mitt Nej.

Till slut blev det vår tur att ta mat. Massor av gott och som vanligt blev min tallrik full med fisk av alla de slag.
Vi hade precis satt oss och börjat äta när Jamie säger att han mår lite illa.
"Jamen gå då ut" sa jag till honom och det gjorde han.
Sen såg jag inte till honom mer den kvällen. (Nästan)

De andra började såsmåningom undra vart han tagit vägen och efter ganska lång tid gick jag till vårt rum för att kolla om han var där, och det var han.
Han städade toaletten. Näck.
Jag gick igen. Sa bara till honom att om han orkade kunde han ju komma upp sen.
Halv elva var jag på rummet igen. Då sov han.

Tack och lov har jag jobbat ihop med de här killarna jag också så det gick bra för mig att ha ganska väldigt kul ändå under kvällen. Jag skrattade gott flera gånger.

Halv ett kände jag mig nöjd och gick "hem" och la mig på rummet jag med. Sov gott till niotiden då någon frågar "Är du vaken?". En av de dummaste frågorna man kan få när man sover. Men det var ändå skönt att få ha sovmorgon så länge!

Så...helgen med hotellövernattning och julbord som jag sett fram emot så länge blev inte alls vad jag hade tänkt mig men för en gångs skull bestämde jag mig för att inte vara en gnällig bitch utan se till att göra det bästa av situationen ändå och jag tror nog jag lyckades.
Tack tilll Olle och co. på BBAB för en härlig julfest!

Frågade förresten Jamie om han fortfarande tyckte vi skulle bjuda X & Y på nyårsafton och då kollade han på mig med en förvånad min. Nej... Det tyckte han inte. Han hade inget minne av att han försökt övertala mig till det kvällen innan... Han hade inte mycket minne överhuvudtaget. Men, han hade ju inte så mycket att minnas heller. :-)

(Jamie! Bli nu inte arg på mig för att jag berättat om det här. Har faktiskt sensurerat en hel del! :-)  )

Miljöpartiets fel

Jag visste att jag hade dåligt med bensin igår innan jag körde iväg men räknade ändå med att jag skulle kunna tanka i Svängsta på vägen ner till min frisör. Strax innan Svängsta tändes "tanka"lampan...
Gled in på den obemannade stationen och möttes av texten "Closed" på displayen på bensinpumpen. :-(  "Fanken" tänkte jag, "nu får jag tanka på Statoil." (Finns en Statoilmack också i Svängsta) Inget fel på Statoil i sig men de ligger alltid lite högre i pris så därför tankar jag hellre på andra ställen...

Stannade på minuten, plockade ut pengar till klippningen och fortsätter min färd på Sveriges mest trafikhindertäta sträcka. Ser mitt nästa mål och kommer samtidigt på "Här finns ju för fasen ingen mack kvar! Den är ju nedlagd." Grrr... Attan! Aggressionen växte inom mig för nu insåg jag att jag inte skulle hinna tanka före min klippning. Och efter klippningen skulle jag behöva köra direkt till avslutningen på Linedancen. Hade inte räknat med några omvägar då jag bokade min tid. Men nu skulle jag vara tvungen att köra en omväg iallafall. Skit också! (Dock inte "Helvete" som i förra veckan.)

Klippnigen flöt på bra och jag kände att det nog skulle lösa sig med tid ändå. Men, det där lilla sista tar ju alltid sån tid... Kom från frissan 15 minuter senare än jag hade räknat med och det är väl ändå så himla typiskt?!?!?
Vrooom...Iväg mot Asarum och Preem. I mitt huvud hade jag räknat ut det till att vara närmsta mack. Rundade krönet och insåg att Macksjukan även drabbat Asarum. Preem fanns inte där längre!!! Aaaahhh!!!  Vidare ända bort till Karlshamn för att äntligen ge foder till min plåthäst.

Kom 20 minuter för sent till dansen men uppenbarligen var det ändå "ingen" som förstod att det var Jag som kom för sent så det gjorde kanske inget? (Se rödtoppsinlägget nedan)

Rödtopp

Igår var jag och klippte och tonade mig. Är så himla nöjd med resultatet och i synnerhet färgen. Den blev precis som jag ville och hade tänkt mig. Vi (frissan och jag) bestämde oss för att blanda två olika färger. Och sen när det var klart sa jag att "Nu kommer folk fråga mig vad denna färgen heter och då får jag säga att vi har blandat två olika...".

Efter klippningen var det avslutning på line-dancen. Jag kom för sent! :-(  Var flera orsaker till det men det kan jag ta senare, om jag hinner... Nåja, det var bara att hoppa in och dansa. En av tjejerna (som nästan inte sagt nåt till mig alls på kursen) pekade på huvudet och sa "Vad snyggt!" mellan turerna. När vi pausade för nästa dans kom hon framn och frågade "Vad heter färgen?"

Vi pausade för lite fika mitt i allt och då kom frågan upp vilka som skulle fortsätta nästa termin. Vi hade fått skriva upp oss på en lista också som de gick igenom. Jag har stått och dansat bredvid en tjej som heter Linda praktiskt taget varje torsdag och plötsligt frågar han som är ledare henne:
"Hon som brukar stå bredvid dig och dansa- ska hon fortsätta nästa termin?"
Linda såg lite frågade ut.
"Vem?"
"Ja, hon som brukar stå bredvid dig..."
Det dividerades lite om vem han kunde mena men sen kom det fram att det var mig han menade. Men, eftersom jag var nyfriserad, tillfixad och dessutom inte hade glasögon på mig så kände han inte igen mig!
"Det är jag" sa jag och viftade lite försynt med handen.
"Men du brukar ju ha glasögon!!!" nästan skrek han.
"Ja, men inte idag"...

Trots väldigt mycket mer färg i skallen var det alltså glasögonen som gjorde det...


Pyssel

Häromkvällen satt jag mig för att skriva lite men fastnade istället hos andra bloggare och läste och kommenterade. Sen när jag gjort det orkade jag inte skriva själv. Så blir det ibland.
När den här veckan började i måndags kände jag att det var hur mycket som helst inplanerat. Den känslan finns fortfarande kvar. Samtidigt som vi betar av sakerna allteftersom.
Som jag berättade häromdagen så kände sig Jamie lite krasslig och det höll i sig hela helgen och en bit in på denna veckan också. Han var hemma både i måndags och tisdags men sen verkade det som att han inte stod ut med att inte jobba. Det är visst hans bihålor som spökar. Idag (läs igår torsdag) hade han visst lyckats få en tid hos farbror doktorn. Vi får väl se om de kan hitta nåt fel på honom.

Jag tog en runda till Gardincentralen i Jämshög häromdagen. (Det är hem till mamma det...) Har inte gardiner i husets alla fönster och kom att tänka på att mamma kanske har några julgardiner över som skulle kunna passa in här någonstans.
Hmmm... Jodå, det fanns ett par plus en del andra "vanliga" så jag fick en del extra att pyssla med.
Sen när jag väl kom hem konstaterade jag att jag hade en bl.a. en uppsättning som jag hade i lägenheten som kanske skulle kunna passa. Det var just i köket jag sökte nåt och jo, det fick bli en gammal kappa som jag hade i lägenheten.

Det där med gardiner och i synnerhet gardinupphängningsanordningar är ju en hel vetenskap. Jag blir inte klock på att nåt så enkelt ska vara så invecklat... Om man inte håller sig till enbart panelgardiner vill säga. Men jag har aldrig varit den som gör det enkelt för mig så nej, det är avancerat som gäller här... Jag har en hel massa olika gardinstänger, krokar, öglor, ringar, förlängare och beslag. Likväl förbaskat när man ska hänga upp nåt så fattas det alltid någon pinal. Vissa saker kan man helt enkelt inte ha för mycket av.

Nu har jag iallafall fått upp en gardin i köket som känns okej så här i juletid. I allrummet på ovanvåningen hängde jag en kappa som har ganska många år på nacken. Ingen julfeeling alls över den, men den passade i storleken och färgen även om den skulle kunna varit lite mer färgglad. Det är ändå skönt att ha fått upp en gardin. Huset ser mer bebott ut och rummet blir mer ombonat.

Dessutom har jag lyckats plocka fram  och få upp en hel del adventsljusstakar. Adventsstjärnorna kommer också upp en efter en. Är lite svårt med nya fönster. Man får prova sig fram för det blir inte alltid som man tänkt sig när det väl kommer plats. Dessutom har jag lyckats försnilla bort tre mässingsstjärnor som jag var helt övertygad om att jag visste var de låg. Icke. Anatagligen ligger de ute i boden nånstans, får väl ta en runda där ute nån eftermiddag.

Att chi (nös)

Jag hade tänkt att hinna ifatt lite men tji verkar det bli.
Satt i bilen idag med tårar i ögonen och hade genast ett ämne att skriva om. Det får bli en annan dag. Jag vill faktiskt gå och lägga mig nu! Eller snart.

Vem begriper överskriften?
Kanske inte ens jag en annan dag.
(Låter jag full eller?)

Uppvaknanden

(Minns någon mer än jag den filmen? Robert de Niro spelar helt underbart bra. Tror han fick en Oscar för den rollen. Gammal rulle. Var länge sen jag såg den. Finns nog på ett VHS-band någonstans i gömmorna. Men jag har ingen video.)

Jo!
Det finns vissa saker jag måster göra varje dag, annars känns det som att jag går omkring i ett yrvaket tillstånd.
Det allra viktigaste är klädseln. Jeans! Eller andra "riktiga" kläder. Inga mjukisbyxor. Enda gången jag kunnat pysa omkring i mjukisbyxor utan att känna mig slaffsig var under de sista veckorna i graviditeteten. Tror t.o.m. jag gick till jobbet nån dag i mjukbyxor! Jisses...

Ögonen. Måste ha min kajal och mascara annars känner jag mig ful och osynlig. Mer än så behövs inte men det blir lite extra ibland ändå. Gillar att sminka mig. Däremot är det sällan jag kör hela registret med foundation. Gjorde det i fredags kväll när jag skulle ut på dans. Tyckte själv att jag såg fin ut men Jamie påpekade att det var för spacklat och att jag såg ut som om jag varit på cirkus. (!) Eller, rättade han sig, som om jag stått på scen och skulle spelat teater. "För då är man väldigt spacklad", tillade han. Jo, jag vet. Jag har spelat teater och vet vikten av en överdriven make-up. Nåja, Johanna som kan det där med make-up sa "Det kan aldrig bli för mycket smink" med glimten i ögat. Så på ett halvdunkelt dansgolv var det nog en vettig make-up ändå. Jag fick ju dansa hela kvällen så det verkade ju inte som att jag skrämde någon med mitt fejs.

Jag kammar eller borstar nästan aldrig håret. Den bästa kammen är min femfingriga näve. Men att fixa håret på ett eller annat sätt är också högprioriterat. Däremot behöver det inte innebära nåt avancerat. Nej, det räcker med en näve skum så man kan forma till det lite bättre än det brukar se ut när man vaknar så är jag nöjd.

Rätt färg på strumporna är också otroligt viktigt. Att ha röda strumpor en dag då man bara vill ha vita blir så himla fel. (Psykopatvarning på det, eller?)

Sköna underkläder är naturligtvis ett måste. En dag utan behå existerar inte. Då går jag hellre utan trosor! :-)

Och så måste jag äta frukost och få i mig en kopp te.

Efter en runda med tandborsten är jag redo att möta vilken dag sm helst.

Så funkar jag.

Spontandans

De senaste dagarna har den sociala verksamheten mellan föräldrarna i det här huset varit totalt ödeslagd. Jag har tillbringat kvällarna framför datorn och tv´n i källaren efter att Lukas somnat och Jamie har suttit på ovanvåningen med sin dator och ägnat sig åt...sin hobby... Kan väl erkänna att det inte varit sådär himla kul så när jag pratade med honom i fredags och han sa att han kände sig krasslig såg jag ännu en asocial fredagskväll framför mig. Hade läst på Facebook att det skulle vara stuffafest och började undersöka saken närmare. (Frågade dock Jamie om det var okej att jag åkte iväg på dans på kvällen och han sa ja...)
Fick tag på biljett till festen som var i Olofströms folkets Hus. Så himla nära och bra. Och det skulle vara Blenders som spelade.
Hade däremot lite halvpanik när jag insåg att alla mina jeans låg i tvätten. Befarade ett tag att det skulle bli en byxlös dans. Men jag lyckades hitta ett snabbprogram på tvättmaskinen och sen räddade tumlaren resten. (Brukar inte tumla jeans annars men nu fick jag chansa. De kunde ju krympt men det gick tackochlov bra.)

Det blev en kanonkväll! Jag hade riktigt kul och dansade en hel del. Min tanke var dessutom att förena nytta med nöje och göra av med några fläskkalorier från kroppen men det misslyckades jag med ganska katastrofalt. Kunde ju avstått från att dricka Fanta, äta chips, ballerina och muffins men det tillhörde en del av det sociala. Får göra av med fläsk en annan dag/kväll. Träffade dessutom folk som jag inte sett/träffat/pratat med på länge och det var sååå skönt att få lite omvärldsinformation av det slag de gav mig. Sånt där kul som att någon sagt upp sig från sitt jobb för han vara bara sååå trött på det, någon som väntade barn, eller skvaller om konstiga affärer i vårt gamla lägenhetsområde...

När jag kom hem strax efter ett var Jamie fortfarande uppe. Han satt vid datorn och spelade en turnering som kunde tagit honom vidare till någon ännu större turnering där vinsten var flera miljoner. Men, han kom trea. Tvåan och ettan gick vidare... :-(

Lysning

Mitt sovrumsprojekt är fortfarande vilande. (Passar väl bra?) Men de senaste dagarna har jag känt att jag velat ha en projektpaus helt enkelt. Ägnat mig lite åt enkelt pyssel. Veckan som kommer blir det väl till att fixa lite adventsmys här hemma. Det ska bli riktigt kul! Jag minns inte när jag gjorde det "julfint" senast. Blir väl inga stora förändringar direkt. Vissa byter ju gardiner i hela huset men jag har faktiskt inga julgardiner att hänga upp. Än så länge har inte känslan av att vilja göra det infunnit sig heller. Jag blir nöjd bara jag får upp lite stakar och stjärnor i fönstren.
Jag hoppas att jag kan få ha dem tända också. Här hemma har vi inte riktigt samma syn på mysbelysning. Jag tycker att ett hus ser mycket trevligare ut om det lyser från fönstren. Jamie tycker att det ska vara släckt i de rum man inte befinner sig i. Jo, jag vet, det där med miljö och energibesparing och allt... Men det behöver ju inte lysa alltid. Och det är så skönt att slippa behöva tända taklampor när man kommer in i ett rum. Ibland kan det räcka med en sån där liten mysbelysning.
Lukas verkar vara inne på Jamies linje. Han drar ut varenda lampkontakt som han ser. Vi får väl se hur det går med adventsljusstakarna. Jag hoppas att de inte ska åka i golvet.

Mer skit

Nedanstående inlägg om sopsortering fick mig att tänka på en annan sak jag funderat på.
Barn och deras luktsinne. När utvecklas det?
Ett nyfött spädbarn lär sig att känna igen sin mammas doft väldigt snabbt. Med andra ord är det redan välutvecklat från födseln. Men hur kan det då komma sig att ett barn inte känner när det luktar illa???
Vår lilla son kan utan problem ställa sig och lyfta på locket till blöjhinken och det luktar så hiskeligt illa så det vänder sig nästan i magen på en när man känner odören. Men inte för honom. Nej, han kan gladeligen stå där och lyfta och stänga locket hur länge som helt. Och i bästa fall nöjer han sig med det, i annat fall kan han börja plocka upp de gamla blöjorna och sortera dem på golvet. Det ska bli skönt när han lär sig att rynka på näsan när det luktar illa. Blä. Pi. (3,14?) Usch och fy.

Energikrävande sophantering

Sopsortering. Jag har varit inne på ämnet tidigare tror jag.
Fasen vilken tid det tar! Är det bara jag som tycker det? Och energi. Både av min, och på det stora hela.  Skulle det inte kunna göras mer effektivt på nåt sätt?

Nu ska man diska sina sopor. Glasburkar ska vara rena, pappersförpackningar ska vara ursköljda, torra och tillplattade, plastlock likaså, plastburkar diskas...
Sen ska det sorteras. Här hemma har vi valt att sortera allt redan här hemma. Vet att det finns de som går med blandad soppåse till sopstationen och sorterar där men nej, det känns inte så kul. (Dessutom finns det inget lyse i sophuset hos oss vilket innebär att nu när det är vinter! INte helt lätt att se vilken behållare de olika sakerna ska vara i. Vill till att man redan har rutin alltså.)
Och så ska man bära iväg det till sopstationen. Eller tar man det i bilen när man ändå ska iväg någonstans... Och hur bra är det då i miljösynpunkt?

Meningen är kanske att man ska tänka på soporna som kommer att bli redan i butik när man köper en vara? Men hur fasen skulle det gå till? Då skulle man ju behöva köpa tvättmedel på tappkran. (Bra idé av mig va?) Man tar med sig sin gamla tvättflaska och fyller på... Nej, det går ju inte rent logiskt. (Logistiskt)

Vårt hus är ju visserligen ganska gammalt, sedan början av förra århundradet. Då fanns det ju knappast några sopor kanske...? Men idag när man ska anpassa dagens sopsortering till hushållsplatsen stämmer det knappast med utrymmet under diskbänken. Faktum är att jag tror knappt de nybyggda husen är anpassade för alla de kärl som borde finnas på behagligt avstånd.

Sen är det ju nästa ting. Det är ju inte bara i köket det uppstår sopberg. På toa är ett annat ställe. Tomma förpackningar av diverse slag. Och jag avskyr att behöva bära omkring på mina tomma förpackningar eller sprayflaskor för att kasta dem i rätt behållare där vi har sopsorteringen. Ibland gör jag det. Men lika ofta tröttnar jag på mitt förvirrade sinne som alltid glömmer den där förpackningen på handfatskanten och till slut slänger jag det i blöjhinken.

Nej, jag vet i tusan om det inte vore bättre att lämna allt på ett och samma ställe (rengjort och tillplattat) och sen att det sorterades manuellt. Ett skitjobb men det finns folk som har skitjobb. (Kolla på tv får ni se... Han den där som testar dirty jobs. Fråga mig inte vad programmet heter, eller han, eller vilken kanal... Tror Jamie vet, han kan väl skriva det som en kommentar...)

Stockholm, New York, Moskva, New Delhi...Vilshult

Kollade nyss på IKEA´s hemsida under rubriken Nyheter. Där dyker det upp en tavla som de har döpt till Vilshult. Vilshult ligger 7-9 km härifrån och är en liten by som man mestadels passerar igenom. Förutom på sommaren då det erbjuds bra dans på ett ställe som heter Lyktan. ("Stället där vi dansar och trivs")
Det här är IKEAs syn på Vilshult:


Så fel det kan bli ibland...

Mycket vill ha mer

...man blir aldrig nöjd. Ni kommer inte att tro mig;
Jag vill bygga ut vårt kök.

Men det är verkligen bara en vilja och det finns inga som helst planer på det. Men jag saknar skåp och lådor. Plus att jag skulle vilja ha en hörna för kaffekokare, vattenkokare, brödburk och de där andra sakerna som alltid står framme på arbetsbänken eftersom de används var dag. Tack och lov att vi har vår köks-ö. Den är verkligen underbar!

Kvinna eller man

På en av mina promenader häromdagen funderade jag på vilket som är enklast att födas till; Kvinna eller Man? Jag kom inte fram till nåt svar. Men ibland känns det som att män har det lättare. Oftast.

Bita sig i svansen

Lilleman sover. Jag skulle så gärna vilja dra över golvet med en dammsugare men jag vet att då vaknar han, med all sannolikhet. Det är inte kul. Och dammsuga när han är vaken funkar inte heller för han är sååå rädd för dammsugaren. Han blir jättledsen och vet inte vart han ska ta vägen när den låter. Är det detta som kallas moment 22?

Helvete!

Ja, just det ordet ekade i mitt huvud halva förmiddagen idag. Det fanns två orsaker till det.
Till att börja med:
Vår diskmaskin har en liten lucka där man ska lägga disktablett eller hälla i diskmedel. Denna lucka öppnas inte riktigt i sdiskmaskinen själva diskprocessen vilket medför att tabletten inte kommer ut och löses upp i själva diskmaskinen som den ska. På grund av detta lägger vi numera disktabletten i bestickkorgen och det blir ett bra resultat ändå. Visst, man kan ju laga och fixa luckan men vi ansåg att kostnaden på 700 spänn var lite väl saftigt. I synnerhet då resultatet blir klart godkänt på detta viset.
Idag öppnade jag diskmaskinen och började lasta in morgonens frukosttallrikar och muggar då jag plötsligt har min lille väns händer i tvättmedelsluckan och vad fasen- det är ju tvättmedel på fingarana?!?!? Kvick som bara ett barn kan vara stoppar han dem i munnen. De stora varningsklockorna ringer och allt jag tänker är "MJÖLK! GIFTCENTRALEN!" Jag slänger allt jag har in händerna och börjar kolla Lukas i munnen. Han verkar faktiskt bara ha fått nåt korn på läppen, vilket jag fick bort, ochb så torkade jag honom och kollade igen. Såg inget. Han grimaserade inget. (Det borde han väl gjort om han fått det i sig???) Tänkte igen- MJÖLK! Gav honom mjölk. Det har han inte druckit tidigare, inte ren mjölk. Han verkade inte tycka om det. (Brås på mor sin?) Men han drack lite ändå. (Duktig kille) Brrr.... Och allt jag tänkte sen var "Helvete!".

Japp... Fixade undan morgonbestyren och laddade inför nästa uppdrag. Besikting av bilen. Var ute i god tid. Skulle vara i Olofström kl. 10. Eller skulle far min ta hand om besiktingen, vi hade inte rikitgt bestämt... Kvar över nio är jag redo för att åka. Lukas sitter fullt påklädd i vagnen (Ibland är det lättare att köra ut honom i bilen i den och nu skulle jag ändå ha vagnen med mig tänkte jag...) och jag ska bara ha bilnyckeln också... Bilnyckeln. Nyckeln. Vad fasen... Den hängde inte på kroken... Kanske inte helt ovanligt. Den brukar hamna på köksbordet ibland. Eller på ön i köket. Inte fasen var den där. I jackan då? Jag hade ju den igår när vi var på BVC, ligger den i jackan? Nej. Byxorna? Nej... Öh? Jag började tänka. Var kan jag ha lagt ifrån mig nyckeln? Jag tänkte på allt. Jag hämtade posten just när vi kommit hem- kanske den hamnat i brevlådan? NEJ. Sitter den kvar i dörren i bilen? Eller i tändningslåset? Nej. PÅ skötbordet? Nej. Golvet på toa? I vardagsrummet? I köket? I matrummet? Nej, nej, nej,nej... (Helv...)Klockan gick. Jag började känna mig stressad. Ringde Jamie: Har du sett nyckeln? "Nej. Var sak på sin plats så hittar man dem..." Bla. bla. bla... "Inte såna påpekanden nu, tack. Jag VET!"
Suck. Klockan tio- ingen nyckel. Och reservnyckeln- den vet ingen var den är heller...

Inte nog med att jag hade en besiktingstid att passa. Dessutom skulle jag hämta Susanne vid bussen i Olofström eftersom hon skulle komma upp och hälsa på. Hon skulle komma 10:40. Jag messade henne och förberedde henne på att jag inte hittade nyckeln så jag kunde kanske inte komma iväg... Sen när jag inte fått nåt svar från henne ringde jag henne. Då satt hon redan på bussen.
Tjugo över tio hade jag gett up hoppet om att hitta nyckeln i huset. Det fick bli en promenad- kanske jag hade tappat den när jag gick rundan igår? Sätter Lukas i vagnen och fixar till suffletten. Pling, pling... !!!!!!!!!!! Där var den ju! I suffletten på barnvagnen. Helt fucking logiskt!

(Eftersom jag parkerar barnvagnen precis under där jag hänger nycklarna hade den alltså trillat ner i suffletten i ena vecket och där låg den ju väldigt skyddat och bra. Värsta bästa gömman för hushållets guld alltså...)

Ut i bilen. Ner till bilprovningen. Fick naturligtvis inte komma in. "Din tid var klockan 10!"  Det var en fin liten dator som gav mig den upplysningen. Som om jag inte visste det...
Hämtade Susanne och susade hem igen och har därefter haft en heltrevlig eftermiddag!

Bingo-kul

Läste nyss om min kusin Emmie som varit på bingo. Fick mig ett litet skratt. Kanske det kan få även er att skratta?

(Vet ju inte om jag har lyckats lägga in länken rätt. Första gången för mig. Men vi får väl se om det funkar...)

Ångra ingenting

Det var dags för en ny resa till Ullared. Det blev en heldag igen. Och vi trodde inte vi skulle stanna hela dagen denna gången. Vi kom upp vid strax efter tio, tog en fika eftersom vi inte gjorde det på vägen och sen gick vi in. Ut en runda för att äta lunch och kolla in Lantmännen, skoaffären och sexshopen (missade alla de tre förra gången). Gissa vilken butik som var roligast av de tre?

In på Gekås igen efter det och kom inte ut förrän strax innan åtta.
12 t immar senare såg det ut så här i vårt kök...



4 vagnar fulla med diverse roligt. Leksaker till Lukas, kläder till hela familjen, diverse julklappar och en hel del saker till hushållet och hemmet. Köpte bl.a. gardiner till gästrummet och matchande kuddar. Hittade två snygga lampor som passade bra här i vardagsrummet OCH i matrummet. Skulle kanske köpt två till? Köpte en ljusslang som ligger uppe på kornischen i matrummet och ger ett snyggt sken. Mer behagligt än det från kristallampan faktiskt. Adventsstjärnor och dito ljusstakar, de sistnämnda i smide. Kommer bli kanonfint i köket, hoppas jag. Plugg, skruv, snöskyffel, sopborste, dammsugarpåsar, en CD-box med klassisk musik (Var evigheter sen jag lyssnade på klassiskt men det gick jättebra), massor av grenuttag och sånt jox som man inte kan få för mycket av när advent nalkas... Julpapper, julgranspynt och en rolig tomte... Ja, det blev en del och lite till.
Här är kläderna jag köpte:

(Klicka för större bilder om så önskas...)



Jag hittade mina "rocklinnen" till slut. Såna jag letade efter för några veckor sedan. Igår när jag tog fotona såg jag faktsikt att de två första innehåller texten "Don´t regret anything"- har ni sett mitt motto*? Kul!



Mer toppar... Den vita lär nog hänga i garderoben tills sommaren. Modellen är densamma som den svarta jag köpte för ett tag sen och den har jag trivts i jättemycket.



Det här ett försök i att vara något som jag tycker kan se avslappnat och snyggt ut på andra. Lite bohem-hippie-aktigt sådär.
Kavajen var ett kap- 70 spänn (!) så skulle jag inte använda den kan jag leva med det. Den mellersta tunikan (eller vad man nu kan kalla det) har jag faktiskt använt idag...skulle kanske köpt den i en storlek mindre men den funkar ändå. Skjortan till höger var så snygg på dockan i affären och ja...rätt dag kanske den kan vara snygg på mig också...Vill mest till att humöret stämmer så funkar de här kläderna bra...



*Kolla på startsidan till bloggen, under fotot där det står Cissi. Klicka där och ni ser mitt motto...

Inplanerat sprut

Var på BVC idag. Meningen var att Lukas skulle fått spruta. Men när vi kom dit frågade systern om vi har tänkt ge Lukas influensavaccin och eftersom det är tanken fick han ingen spruta idag. Dagens spruta skulle i så fall ha getts för nära den kommande svinsprutan och därför ska han få dagens spruta vid ett senare tillfälle. Passade även på att fråga om sprutan för min egen del och fick reda på rubbet. Plats, datum och tid. Skönt, nu vet jag inför vilken dag våndan ska ske.
Jag är nämligen ynklig i de där situationerna. Vill helst ligga ner. Fick beskedet att det bara skulle vara för mig att tala om hur det ligger till så skulle jag få ligga ner och dessutom längst ner i lokalen där man får sprutan. Bakom en skärm, lite avsides. Finns ju de som klarar av det hela sittande och säkert stående också (som vilket sprut som helst) men sån är inte jag...

Morgan i Ullared

Kollar ni på programmet? Det som handlar om Gekås i Ullared som visas på femman på måndagarna.
Jag har haft det på nu under tiden jag suttit här och skrivit och ägnat det några ögonkast ibland. Det finns mycket roliga och udda människor och jag bryr mig inte så mycket om hur de framställer de flesta utav dem men en tycker jag synd om; Morgan. Jag tycker helt enkelt att de framställer honom som dum, dummare på nåt vis och jag tycker inte det är schysst. Det är kanske fel av mig att tycka synd om killen, men det är så jag känner. Punkt slut.

Vi var i Ullared i förra veckan och det återkommer jag till vid ett senare inlägg. :-)

(Går)Dagens bestyr

Jag har pratat om att dra igång renoveringen av sovrummet. Hade ju tänkt att ha en liten vilosöndag igår och bloggat lite och ta det allmänt lugnt men jag vet inte... Är det fel på mig??? Jag klarar inte av att sitta still och slappa! Det kryper i kroppen på mig när jag vet att det finns annat att göra. Jag hade helt enkelt inte ro till att sitta still igår. Men jag gjorde inget vettigt tycker jag inte. Hjärnsubstanstårtan var inte uppäten och jag tyckte det var synd att den skulle ruttna i kylen. Tog Lukas och tårtan med mig och körde hem till Jämshög. Mamma bjöd på lasagne och jag bjöd på tårta. Lukas bjöd som alltid på sig själv... :-) Sen var den dagen slut. Begriper inte hur det gick till...

Jo, sen kom denna dagen.
(Jag kan snart göra en egen "Tårtan".) (Minns ni programmet?)

Ännu en tårtbit fick ut och åka bil! Jobbarkompisarna kanske skulle bli glada för en bit tårta till förmiddagskaffet? Och för en gångs skull var vi uppe i vettig tid och kom faktiskt iväg så att vi var där vid tio. Men...tårtan hade ju fått sig en törn innan vi kom hemifrån. Lukas ville hjälpa till och satte handen på tårtan och lyckades skala bort en del av det överdsta tårtlagret. Denna tårta.... Den såg ut som hjärnsubstans tidigare. Nu såg den ut som ett öppet knivsår. Örk! Men ni ska veta att smaken har bara blivit bättre och bättre. Den var god ändå men jag märkte att det var inte någon strykande åtgång på jobbet precis. Tack och lov för Svensson som vågade ta första tuggan!



Lisa och Lukas. De har inte träffats på ganska länge men kom jättebra överens. Lukas har nu ritat sin första teckning.

Lukas har varit lite matkinkig de senaste dagarna. Vet inte vad det är, om det är nån period han ska ha varje år vid den här tiden? (När han föddes så tvärvägrade han att amma- det tog fem veckor innan han fattade var maten kom ifrån, och sen ytterligare några veckor innan vi hade fått bra rutin på det hela.)
Ingenting har mottagits med förtjusning utan han har istället kommit på hur man spottar ut maten. Trisst och frustrerande.
Efter förmiddagsfikan på jobbet gick vi in till stan. Lukas somnade sött i vagnen. Jag lämnade in mina stövlar till skomakaren (längtar redan tills de är klara!), var uppe hos Emma, Ludvig och bebisen en runda och lämnade en sak till henne. Gossebarnet var vaken. Jisses så liten! Att Lukasen har varit så pyttig! Det är som de säger- de växer upp fort! Det är visst på barnen man ser att man håller på att bli gammal. (Så om man inte skaffar barn, är man evigt ung då?) (Det var alltså inte svårare än så, att få fram svaret på den eviga ungdomen...)
Tillbaka till jobbet igen och gav Lukas lunch som han inte ville äta och sen hem...
Fasen vilket dystert och trisst väder. Dimma och blött och grått. Säg, är det konstigt att man längtar bort ibland? Jag vet vart jag vill...

Hej då.

Mer tapetsering

Jag tapetserade ju om i vardagsrummer för några veckor sedan. Ni som varit här vet att vi har en fondvägg, plus att det är en liten bit av ännu en vägg i vardagsrummet dom var tapetserad med samma tapet. Trots att jag mätt väggarna och lämnade måtten i affären så räckte inte tapeten till den lilla biten. :-(  Man blev klart lite besviken. Det var bara till att beställa mer tapet. Och jag hade sån tur att den kom i förra veckan på tisdagen. Min förhoppning var att hinna fixa till den sista väggen innan lördagen då vi skulle ha kalaset. Och minsann, det gick väg(g)en. Och fy attan vad bra det blev!!!! Ljuset faller på ett helt annat sätt på den väggen så tapeten kommer än mer till sin rätt där. Jag är helnöjd!


Efter

 

Före...

(Klicka för större bild om så önskas.)


Kalasbilder #2

Vad fick gossen i present?



Här är nallen han fick av oss. Sen fick han en till av mamma och pappa men den finns visst inte på bild. Han är glad för nallar killen. Mysigt!



Böcker, kläder och en liten matservis...




Tavlor som kommer passa perfekt i hans rum.




Tårtan fick han av Jeanna. Den är byggd av blöjor. Coolt!

Kalasbilder #1

Om jag misslyckades med tårtan så kan jag iallafall säga att jag lyckades med kakorna.
Nästan alla iallafall.
Men jag tror att alla gäster lämnade Hasselbacken med sockerchock. Det är ju en naturlig följsjukdom efter kakkalas.



Simon, Tobias, Ylva, Ida, Linnéa, Elin, Carin och Jan hugger in på bakverken.



Mamma och Lukas kollar in kalendern.



Lite fler folk-bilder från kalaset...


Hjärnsubstanstårta

Som ni kanske vet och förstått har det varit barnkalas i huset för första gången (under vår ägo iallafall.)
Förberedelserna inför detta har varit kakbak, kakbak, kakbak och i fredags kväll var det tårtbak som gällde.
Jag vet inte vad det är med mig och tårtor men iordningställandet ska alltid krabba.
ICA har en kanongod tårta som heter "Cissis drömtårta". Jag har bakat den två eller tre gånger och varje gång blir det skit av det. När jag lägger ihop den innehåller den för mycket fyllning som bara pyser iväg och topplocket brukar spricka så det hela ser mer ut som en ko-lödda (kobajs) i en hage än en god tårta när jag är klar. NÅGON gång tycker jag att jag borde lyckas med den. Ska väl göra ett nytt försök nån gång... Men nu var det alltså ett-årstårta som skulle bakas.

Jamie kom hem med ett recept som en arbetskamrats flickvän hade bjudit dem på och den tårtan var ju bara såååå god så den var vi (jag) tvugna att baka till Lukas kalas.
Okej...
Det gick ganska bra faktiskt. Ända tills jag insåg att jag handlat hem för lite grädde. Där var problem nummer ett. Enligt receptet skulle vaniljkrämen blandas med grädde, men eftersom grädden tog slut blev det ren vaniljsås på ett ställe. Ja ja...det gick väl det också. Jag är inte så förtjust i grädde ändå. När vi diskuterade vad för lock det skulle bli på tårtan bestämde jag marcipan.

I butik kan man numera köpa marcipanlock. Runda iallafall. Men jag bakade naturligtvis en fyrkantig tårta så ett runt lock på den skulle nog sett kul ut. Köpte marcipan på tub istället. Den var vit... För att göra det hela än mer avancerat skulle jag naturligtvis färga den grön. Och vad sjutton är det med dagens karamellfärg??? Det händer ju inget när man droppar i den i det som ska färgas??!!! Jag använde en HALV flaska till marcipanen. Minns att mamma hade en gammal flaska karamellfärg hemma när jag var liten och den kunde man ju bara nudda för att bli grön av och färgen satt ju som berg. Denna färgen som vi hade nu fastnade inte ens på fingrarna.

Men jag fick gröna fingrar ändå:



Vilket kladd!!! Nästa gång gör jag en rund tårta och köper ett färdigt lock.
Det var ett elände att få loss geggan från fingrarna och sen skulle det ju kavlas också.
Många stunder senare fanns det iallafall nåt som var grönt och som såg ut som ett lock och igår morse la jag det på tårtan. Det blev inte så snyggt. Såg mer roligt ut än aptitligt.



Beställ inga tårtor av mig... Den ser ju giftig ut!

...men vänta nu, berättelsen är inte slut än.

Så kom då stunden när tårtan skulle ätas. Trots skapelsens utseende var jag lite stolt ändå när jag tog fram tårtan ur kylen. Försiktigt börjar jag ta bort plastfolien som jag lagt ovanpå marcipanen. Visst...
Hela marcipanlocket hade satt sig i plasten och det GICK helt enkelt INTE att få loss den. Så när jag lyfte bort plasten följde hela marcipanlocket med. Men vad skulle jag göra? Jag förklarade ödets väg för gästerna och bjöd dem på tårtan ändå. Utan lock såg den ut som... Ja, de bilder man ser på hur hjärnan ser ut under skallbenet är väl en bra beskrivning. Mysigt...

Personligen tycker jag dessutom att den var för söt i smaken.

Halva tårtan finns fortfarande kvar så skynda er hit innan den blir för gammal så bjuder jag på hjärnsubstanstårta!



Uppdrag avslutat

NU är det slut på kalas och bak. Jag hoppas kunna få lite tid över för mig själv i morgon och därmed också bloggen. Jag har haft en massa oliak ämnen som poppat upp i skallen de senaste dagarna, men jag Veeeet att de kommer vara som bortblåsta när jag väl ska skriva.
Had ejag haft min nya mobil kunda jag kanske slängt iväg några rader då ämnena poppade upp men min nya mobil gick ju sönder!!! Nej, jag har inte berättat det tidiage, men jag gör det nu. :-(  Den har varit iväg på reperation hur länge som helst så det är på tiden att den hittar hem igen.
Jag är trött nu. Sov dåligt i natt, vaknade av nån konstig smäll och sen somnade jag inte om på länge. Drömde konstigt därefter och vaknade lagom förvirrad. Andra morgonen i rad.

I morgon är det söndag. Vilodag. Sen kommer en ny vecka. Och jag ska påbörja renoveringen i sovrummet. Det kommer att ta LÅÅÅÅNG tid. Tur vi har ett extra sovrum att nyttja under tiden.

Hello... Is it me you´re looking for?

Titt-ut!
Jodå, jag lever och finns fortfarande. Men de senaste dagarna har jag levt så mycket att jag inte hunnit med bloggen. Tyvärr! Jag längtar hit. Men, nu är det ju läggdags igen...
Idag har Lukas fyllt ett. Vi har sjungit för honom och han har fått en ny nallebjörn som han verkade tycka bra om. I morogn blir det kalas med kakor och tårta som jag kämpat med ikväll. Jag uppdaterar mer när tid och ork finnes. Snälla, glöm inte bort mig.

Trampa omkring

Ni vet när man går omkring och pysslar med lite allt möjligt? Man plockar lite tvätt, viker lite av detsamma, rensar i diskmaskinen, plockar leksaker från golvet, ställer saker där de ska vara... En sån dag har jag idag. Och idag tycker jag det är skönt! (Stampa, kallas det egentligen men det är ite många som vet vad man gör då.)
Helgen har varit fullpackad med "inför"-sysslor och nu är det "efteråt" som gäller. Vi hade lite minikalas för Lukas här igår, samtidigt som vi firade Fars dag. Lukas fyller ju inte förrän på fredag (och vi ska fira honom på lördag) men eftersom Jeanna och Monika inte kan komma då så var de här igår. Och mamma och pappa också.
Vi bjöd på lite mat och en enkel köpe-tårta men jag tycker det var en trevlig eftermiddag. Och Lukas verkade nöjd. (Ska lägga ut bilder på hans presenter sen.) Egentligen är presenter överflödiga till honom. Igår satt han och lekte med vår dammsugare praktiskt taget hela dagen. Perfekt när man hade en del att pyssla med.

Nu ska jag pyssla vidare. Känner mig full av energi idag!

Razzel

Någon mer än jag som minns den gamla TV-underhållningen som gick på någon av SVT:s kanaler när bokstaven "Z" skulle finnas med i alla namn. "Kryzz" var ju en annan grej.
PÅ tal om Razzel... Det har rasslat till i mina kommentarsfält liiite mer än vanligt på sista tiden. Tack för det, ni som kommenterar! Ordet är fritt!

Dress Ess

FASEN så väldigt många GRYMT snygga klänningar det finns att köpa för tillfället!!!!!!!!! Det är väldigt jobbigt.

Fredagsfacit

Jag har fått SOVMORGON idag! Jamie tog Lukas när han vaknade strax innan sju (tror jag klockan var) och jag låg kvar i sängen till strax innan nio. Så skönt! Fast jag drömde en massa konstigt på de två timmarna. Förväxlade mobiltelefoner, däckbyten och om folk jag aldrig har träffat. Vaknade och kunde bara tänka på en sak: Tågbiljett till Göteborg. Så nu har jag bokat tåg. (Mer om det senare...) Ska nog kolla upp om man har sån tur att man kan hoppa på en buss 50 meter härifrån också. I så fall kan jag hylla kollektivtrafiken nån gång. Har ju dissat den tidigare. Rätt ska va rätt.

Hade en bra fredag efter skitstarten igår.
Skulle träffa föräldragruppsmammorna (och deras barn naturligtvis) från Karlshamn på eftermiddagen. Fick t.o.m. tid till att piffa till mig lite innan vi åkte. Igår innebar det nyinköpta over-knee-strumpor med den nya favoritjeanskjolen och en brun topp till det... Funderade på om man får ha overkneestrumpor när man är 34? Kanske folk tycker man ser ut som en sån där tant som försöker vara ung och därmed bara ser det bara fel ut? I så fall gjorde jag det igår, men det kändes okej iallafall... (Men herreg... De sålde ju strumporna på Lindex och det är väl en butik som riktiar sig till många åldrar?) (Rösten inom mig säger "Cissi! Häng inte upp dig på det nu utan skriv vidare!". Ja, jag ska...)

Det var jättekul att träffa de andra igen. Var ända sen i somras då de var här uppe och hälsade på. De har träffats däremellan men då var Lukas sjuk så då kunde vi inte vara med. Och när de var här var det ett par av dem som inte kunde komma... Ska bjuda upp dem igen i december nån gång.
Dumma jag glömde kameran hemma annars skulle jag lagt ut lite bilder på de små liven.
Konstataerde att Lukas inte är som alla andra barn. Medans de andra lekte med Tims leksaker så går Lukas på upptäcktsfärder. Lampsladdar är otroligt intressanta även när man är hos andra. Stereoanläggningar och andra apparater med knappar och rattar på är också kul. Och en stående dammsugare är ju den bästa leksaken av alla! Ska bli intressant att se vad det blir av gossen när han blir större.

Vi mötte upp Jamie på Coop innan vi åkte hem igen. Lukas hade redan hunnit somna efter fem minuter i bilen så jag fick köra honom i vagnen i affären och Jamie fick köra shoppingvagnen. Men det var ju skönt att han sov istället för att vara trött och ledsen.

Min plan för dagen idag är att fortsätta utomhus med löven. Jamie får stanna inne och vara barnvakt idag. Ska bli skönt att vara lite ute utan att känna sig stressad över att Lukas, som brukar sova i vagnen, ska vakna. (Konstig meningsuppbyggnad där men ni fattar säkert.)

Fredagsmys

Jaha, så var det fredag igen. Hoppas det blir en skön sådan. Det har redan börjat med skit.
Alltså, jag tycker att för att vara mamma till en snart ett-årig pojke så är jag ganska duktig på att INTE BARA skriva om honom och hans bravader. Vissa mammor snöar helt in på sina barn när de blir förälder men jag vill verkligen inte göra det. Vet att det kan bli så tröttsamt för andra. Vissa kanske t.o.m. tycker att jag berättar för lite om mammalivet och Lukas. Men idag ska jag beklaga mig.

Fredagsmys NOT. Efter frukosten kröp Lukas omkring här i vardagsrum och kök som han kan göra när han är på gott humör. DET är Underbart! Jag hant kolla igenom dagens tidning men efter ett tag tyckte jag att det var ganska tyst kring lillkillen. Vet att det brukar vara rackartyg på G då så jag kollade upp honom. Nej, han satt faktiskt lugn som ett fint litet ljus och pillade på en av sina leksaker. Och runt honom låg den där syrliga doften av...bajs.  Jaha, det var väl bara till att knalla in på toa och fixa till det då.
Tar av honom byxorna och ja... Ingen go syn. (Finkänsliga kan sluta läsa nu.)
Jag klädde för en gång skull på honom body idag. Och mellan bodyn och byxorna hade det krupit ut bajs, ut på byxorna...bodyn innehöll en brun klumpsörja och vet ni hur man MÅSTE ta av en body? ÖVER HUVUDET! ÅÅÅÅH! Varför händer detta alltid när man klätt honom i body?!?!?!
Det tog en hel evighet att få av honom den utan att få bajs över resten av hans lilla kropp. Sen var det en pullproppad blöja med mer...skit. Halvvägs upp på ryggen...

Såna här dagar beundrar jag männsikor som jobbar på dagis och byter blöjor på ANDRAS barn och de som jobbar med andra människor som inte kan sköta sin egen toalett. Det är inte så kul att byta bajs. Nej. (Jag VET att uttrycket "byta" bajs är helt galet men snälla ni, jag säger så ändå.) (Bytt, bytt, kommer aldrig igen...)

Godmorgon Friends.

Bakifrån eller framifrån?

...Det är den stora frågan.
Jag känner att jag tappat så många dagar att jag inte vet i vilken ände jag ska börja. Och vissa av er kanske hoppades att jag äntligen skulle släppa mina spärrar och skriva om sex... Sorry...

Jag vill så gärna kunna gå tillbaka och se vad jag haft för mig om dagarna och veckorna så därför vill jag skriva om det. Får väl försöka göra det så kortfattat som möjligt.

I onsdags var jag och Lukas på jobbet oc hälsade på en runda. Min tanke var att även lämna in ett par stövlar för omklackning men skomakaren hade stängt när jag kom dit.
Blev lite shoppat istället och så här i efterhand kan jag säga att jag är nöjd med mina köp. (Dessa har jag bloggat om tidigare.)

Jag har dock ingen koll på vart torsdagen och fredagen tog vägen. Det kan hända att jag sov bort en del av de dagarna. Lukas vaknade okristligt tidigt vissa mornar förra veckan och då gick jag och la mig när han tog sin förmiddagslur eller eftermiddagslur. Min granne Monika var inne och hälsade på en runda i fredags eftermiddag. Tanken var sen att vi skulle åkt till Hallabro och hämtat älgkött men sen blev det så att Jamie åkte själv och jag och Lukas stannade hemma.

Lördag.
Det var en fin dag. Solen sken och ingen vind så Jamie började elda upp en del av det ris som blivit efter att han fällt björken här ute. Innan han lämnade elden passade vi på att grilla lite korv över glöden (eller den varma askan kanske man ska säga). Gott med korvgrillning sådär på höstkanten.




Provade än en gång med skor på Lukas med det är inte omtyckt. Nu grät han iallafall inte hela tiden de var på, men han rör sig inte. Står stel som en pinne i det läga han hamnar och vägrar röra på fötterna.
Mamma kom inom en runda och lämnade gardinlängderna som hon hjälpt mig sy som ska vara i vardagsrummet. Nu har vi ännu ett par gardinpinnar som ska flyttas innan de kan hängas upp. Hoppas det inte ska behöva ta lika lång tid som till Lukas rum (Berättar mer om det nedan).

På kvällen hade jag och Annika bestämt att vi skulle ta ut Titti på en liten minimöhippa. Vi ville inte göra nåt avancerat så det blev en tur till Thairestaurangen i stan och sen avslutade vi kvällen med lite drinkar hemma hos Annika.( Ni kanske sett recepten som jag la in häromdagen?) Jag tyckte iallafall det var en lyckad kväll och om jag någonsin kommer att gifta mig skulle jag vilja ha en liknande möhippa. Inget trams med en massa springande fånigt utklädd på nån marknad eller liknanade, där man ska sälja kyssar eller klippa tvättråd från herrkalsonger. Sånt är bara fåningt tycker jag.



Titti, blivande Nykvist. Jag önskar er all Lycka!!!




Annika och jag...



Söndag.
Jag hade fått löfte om sovmorgon och det var skönt. Klockan hade blivit halv två innan jag var hemma och lite till innan jag kom i säng, så när Lukas vaknade vid halv sju var det skönt att slippa gå upp. Fick faktsikt sova ändå till tiotiden (tror jag). SKÖNT!
På eftermiddagen var det middag hos farmor som gällde. Det blev bara jag och Lukas som åkte eftersom Jamie var krasslig. Ont i halsen och ena örat. (Pluttinutt, stackare.) Så himla typsikt av honom att bli sjuk när farmor bjuder på mat. Jag vet inte hur ofta det har hänt! Tror jag ska börja göra nån statistik över detta fenomen.
Stannade till på Maxi på vägen dit och köpte bl.a. en blomma till farmor. Kommer alltför ofta tomhänt dit så nu ville jag ge henne nåt litet.
På parkeringen vid affären stod en äldra man och rökte (antagligen i väntan på sin fru som var inne och handlade.). Han var pratsjuk och kommenterade med en gång när jag kom fram till bilen efter att ha handlat, så bra det var med egen parkeringsplats. Han syftade på att jag parkerat på en sån där plats som de kallar för... Vad sjutton kallar de den för? Familjeparkering? Barnparkering? Ni vet säkert vilken typ jag menar...
Jo, jag höll med. Det är skönt att ha lite extra space vid sidorna när man ska sätta in och ta ur Lukas ur bilen. Är ju inte mycket plats över till att öpnna dörren på de vanliga platserna. (Vilket innebär att jag oftast ställer en bit längre bort och hoppas ingen parkerar bredvid mig.) Mannen fortsatte sedan att informera mig om att det var ju en stor och bra kombi jag hade skaffat mig iallafall... (He-he...Pappa, du är bäst!) Jo, jag höll med än en gång. Innan jag körde iväg önskade jag honom en bra dag och han sken upp som en sol och önskade mig detsamma.


Så heter det ja... "Familjeparkering."

Middagen hos farmor var som vanligt underbar. Oxstek med potatis och alla de goda tillbehör man vill ha till. (Det vattnas i munnen bara jag tänker på det.)
Lukas reagerar fortfarande med tårar när han ser farbror Torbjörn. Begriper inte vad det är. De lekte ju så bra när jag fyllde år i våras men sen dess har Lukas alltid blivit ledsen när de ses.
Det blev en lång vakenhet för Lukas den eftermiddagen. Han fick ingen ro alls utan höll sig vaken hela tiden. Han som brukar ta en tupplur varje eftermiddag. Nej, det var så mycket intressant att kolla på hos farmor att det gick minsann inte att sova där. Hennes telefon var ju jätteintressant bl.a.

När vi kom hem fick Lukas gröt och somnade nästan med en gång. Jamie kraxade verkligen och jag tyckte inte han skulle prata så mycket men han måste känt sig väldigt ensam på eftermiddagen för så mycket nonsens som han ville prata om när vi kommit hem har jag inte varit med om på länge.

Igår.
Jamie var hemma från jobbet. Han mådde fortfarande inte bra i halsen och han lät som en skata. Fast inte riktigt så illa som under söndagen. Fick inte så himla mycket gjort. Begriper inte varför. Men gardinhållare och gardin kom ÄNTLIGEN upp i Lukas rum. Och akvariet som vi köpte i Ullared i SOMRAS!!! Fasen vilken tid det ska ta med vissa saker.
Jag var på bio med Johanna på kvällen. Kollade på "This is it". Var beredd på att jag skulle börja böla men klarade faktiskt att inte göra det. Men fasen vilken förlust. MJ var verkligen en enastående artist! (Vi håller oss till artisteriet här nu, inget annat.) Trots att han såg ut som han gjorde så hade han rösten kvar och jag tycker det är underbart när en person låter lika bra "live" som på skiva. Och jisses som han rörde sig. Ibland såg det verkligen ut som han hade hjul under föttterna för det var som om han gled fram över golvet.
Och dansarna! Jisses vad duktiga de var! Jag blir alltid sugen på att dansa när jag ser proffs på det viset, även om jag vet att jag aldrig hade kunnat komma i närheten av deras kunskap. De behöver verkligen inte se saker femtioelva gånger för att hänga med. De kopplar direkt. Och så är de så djuriskt vältränade och ändå smidiga. Ja, jag tycker det är underbart att se. När LUkas sovit klart idag blir det nog lite MJ på Spotify... kanske ska sätta ihop en låtlista med mina favoriter.
*********
Sädär... Äntligen var jag ifatt. Och nu har denna dagen också gått.
Två kakor har blivit bakade och lite löv har blivit räffsade.

I morgon ska jag fixa lite här hemma. Kommer gäster på kvällen- jag ska ha tupperwareparty. Blev lite hastigt påtänkt men det kan bli trevligt ändå!

Upp i soffan

Jag har egentligen mer att berätta om de gågna dagarna men just nu vill jag krypa upp i soffan med min bok Hypnotisören och det tänker jag också göra! Ni får hålla tillgodo med drinkrecepten så länge. Baka en paj om ni inte har nåt annat för er vet ja!

Jag läste lite häromkvällen när jag gått och lagt mig. Tycker boken är så ruskig att jag nästan inte kunde sova när jag läst.

Något gott att dricka?

Måste få dela med mig av ännu ett par recept på drinkar.
Först och främst en av mina absoluta favoriter; Cheek to Cheek. Passar bra efter en god middag.



Cheek to Cheek

2,5 cl. Kahlúa
1,5 cl Xante Päroncognac
1 cl Amaretto Disaronno
1 cl Bols Creme de Bananes

Rör med is och sila upp i ett kylt coctailglas med kant av socker och kaffepulver.
Skikta lättvispad grädde på toppen och strö över kaffepulver och strösocker.


  • "Att röra" innebär helt enkelt att du häller samtliga ingredienser i ett stort glas eller liknanade med is och rör runt så det blandar sig. Häll sedan över drinken i coctailglaset utan is.
  • För att kyla ett coctailglas fyller man det med is och låter det stå under tiden man blandar ingredienserna.
  • För att få till kanten på glaset drar jag med en limeskiva (eller citron) runt kanten och sen doppar jag glaset försiktigt i en blandning med strösocker och nescafe som jag krossat med en tesked. Kanten sätter faktiskt lite extra piff på smaken av drinken så hoppa inte över den detaljen.

Recept nummer två har jag inte smakat själv. Det var helt enkelt som så att jag för många år sedan bjöd in till en drinkkväll och ville att folk skulle önska sig vilka drinkar de ville ha. Titti (som jag och Annika hade en liten mini-möhippa för igår) önskade sig en drink som hette Coco Margarita. Jag letade överallt för att hitta receptet på den men lyckades inte så tyvärr fick hon nöja sig med en Snowball... (Hon hade även den på önskelistan). Några dagar senare hade hon hittat receptet och gav det till mig för senare bruk. Hon tyckte jag kunde bjuda henne på den vid ett senare tillfälle. Tillfället har dock aldrig kommit, förrän igår kväll...
Hon berättade att hon druckit den här drinken vid ett annat tillfälle bara, men att det var den godaste drinken hon druckit. Huh vilken press jag kände, ville ju att den jag gjorde till henne skulle smaka likadant. Menar ni att jag blev så glad så glad att jag skrek (lite) när hon sa :
"Den här smakar precis som den!"
Delad glädje är dubbel glädje.

Måste själv smaka den vid nåt tillfälle...

Tyvärr har jag ingen bild på den men ni får receptet ändå.

Det recept jag gick efter hade måttenhet oz. Därför vägde jag upp ingredienserna igår på en liten hushållsvåg jag har som även går att konvertera till oz. Jag har också räknat om delarna till cl. men då blir det lite mer i glaset.

Coco Margarita


1 1/2 oz. Annanasjuice  (6 cl.)
1/2 oz. Lime Juice (2 cl.)
1/2 oz. Creme de coconut (Cocoslikör) (2 cl.)
1 oz. Sweet & sour mix* (4cl.)
1 1/4 oz. Tequila (5 cl.)

Skakas med is. Häll upp i glas. Dekorera med färsk annanas.

(Obs! 1 1/2 oz. motsvarar inte 6 cl. men för att få proportionerna rätt och slippa halv-centiliter så hamnade jag på dessa mått. Häng inte upp er på det är ni snälla.)

*Sweet & sour mix ska finnas att köpa i pulverform men jag gjorde min egen.

Sweet & sourmix

2,5 dl färskpressad citron
1,5-2 dl sockerlag
1 äggvita
Ca 2 dl kallt vatten

Variera citronen med grape, lime, eller apelsinjuice. Förvaras i kylskåp upp till en vecka.


Ja, det är väl lika bra vi tar recept
Sockerlag
en också...

200gr. vatten kokas med 400gr. socker tills det klarnar.
Häll på flaska.
Färdigt.

RSS 2.0