I stolen



Idag har jag varit på cellprovstagning. Det är ju inget man brukar berätta om, och jag tänker bespara er detaljerna, men en sån där tanke slog mig på vägen dit.  ("En sån där tanke" , hur lät det?)(Som nåt jag inte brukar ägna mig åt kanske?)
När man kommer dit och ska lägga sig i stolen ska man ju "ta av sig" och ja, då åker ju byxor och trosor av... Men, hur många tar av sig sockarna? Så, först och främst ska man tänka på att ha snygga strumpor på sig. Jo, det har hänt att jag kommit på d et att "Jisses, vilka gamla fula strumpor jag har på mig", då jag legat där i stolen... Så idag valde jag vita strumpor.  Men, den där tanken, den bestod egentligen i det andra, nämligen skorna. Tänk er att man kommer dit i kjol, och med stövlar som Julia Roberts i Pretty Woman. Hi-hi, så kul, att lägga sig i den där stolen och behålla stövlarna PÅ!!!


Bakom ratten

Nu i vinter när jag har varit ute och gått en del, så har jag kunnat göra ett enkelt konstaterande: kvinnor är betydligt sämre än män på att stanna vid övergångsställen och släppa över fotgängare. Jag vet inte vad som for i mig idag, men jag stod som vanligt vid övergångsstället och väntade på att se om bilen som kom på gatan stannade. En liten, blå (fruktansvärt ful) bil...men nej, klart den inte stannade. Och bakom ratten satt en dam...kvinna...med kritvitt hår, klippt i page och hon hade en rosa keps (!!!!!!) på sig och en passagerare i sätet bredvid. (De kacklade säkert som bara den och hon hade säkert inte en aning om att det stod en mamma med barnvagn vid ett övergångsställe som hon passerde...) Och min tanke, när hon körde förbi var.... "Kärring!!!"
Va!?!?! Vad är det med mig??? Jag vet inte om det var bilen, frisyren, eller kepsen som fick bägaren att rinna över...

The voice

Vi är några mammor som brukar träffas ungefär en gång i veckan, antingen hemma hos någon, eller på församligsgården här i stan. Igår var några av oss där och det var kul som vanligt. Skönt att komma ut och träffa de som har barn i samma ålder. Lukas tillhör de minsta, så det är himla bra att kunna lyssna och snappa upp tips från de andra som har äldre barn, även om det bara handlar om någon månad. Fast på församlingsgården finns ju andra mammor också med andra barn, så där är även äldre barn att "studera". :-)  Bra att se att alla utvecklas i så olika takt...

Igår när vi kom dit la jag Lukas på golvet och han fann sig jättebra i det. Han låg där och tittade på de andra barnen som lekte. Sen efter ett tag så är det en samling då vi alla sjunger lite, därefter är det fika och sen kan barnen leka igen.
Jag berättade att Lukas har vänt sig ett par gånger från rygg till mage, men det var för ett tag sen. Nu har han slutat med det igen. Jag vet inte varför. Någon annan mamma sa att hennes barn var likadant.

Men sen vi kom hem från "gården" igår så har Lukas vänt sig hur många gånger som helst! OCH han har puttat upp rumpan i luften ett flertal gånger, precis som om han gör försök till att krypa! Och så har han hamnat i ett första målbrott eller nåt... Han har skaffat sig ett ljust skrik, inte ett "gråt-skrik" utan mer ett "prat-skrik". Det låter ganska kul. Jag antar det är nåt nytt sätt för honom att kommunicera men jag har inte kommit på vad han menar ännu.

Vad blir det för mat?

Igår var det dags för den första måltiden för lille Lukas. Det kändes nog mer spännande för mig och Jamie än för Lukas. Jag kan inte påstå att han verkade särskilt förtjust över sin första måltid- potatis med bröstmjölk. Men jag ska göra ett nytt försök strax. Vi får se hur det går. Igår var det potatisgoja på både mig och Lukas- men jag hade inte väntat mig nåt annat heller.

 

Shoesan

Jag har lite panik över att min gigantiska skogarderob aldrig mer kommer att kunna användas. Sen jag fick Lukas har mina fötter inte blivit som de var förrut. De flesta skor känns för små. Och det är inte roligt! Det enda roliga med det, är ju att man får en god orsak till att köpa nya skor! Men jag vill hellre kunna använda de skor jag har PLUS att jag vill köpa nya skor...också. :-) Man KAN helt enkelt inte ha för många par...  Snygga jeans med ett par snygga skor...det är fint det. Och det som är bra med jeans är att man kan ha praktiskt taget alla snygga skor till jeans...faktiskt!



Skorna längst upp till vänster  påminner om ett par som finns att köpa här nu.
De prickiga skorna köpte jag speciellt till en svart klänning med vita prickar som jag har.
Båda de bruna skorna köptes bara för att jag gillar dem.
Och bilden med alla kartongerna är en del av min lilla (?) sko-garderob. 
Stövlarna köpte jag i en Harley Davidson butik i Las Vegas. Såg dem först i Phoenix men tyckte de var lite dyra då. Sen ångrade jag mig att jag inte köpt dem så när jag såg dem i Vegas var det "bara o handla".

Jag kan rekomendera er andra som är lika skotokiga som jag att spara kartongerna- de är kanonbra att förvara skorna i. Lätta att stapla och de blir inte dammiga. För att veta vilka skor som finns i vilken kartong har jag skrivit med en penna på utsidan. Jag har haft funderingar på att ta bilder på samtliga skor jag har och ha i en katalog. Då kan man ta fram katalogen när man ska välja skor för ibland glömmer man faktiskt bort alla underbara kreationer man har. Sen är det ju så att man kör fast på vissa skor ibland och  använder dem hur mycket som helst...



Uttal

Tänkte på det där med fonetiska bokstäver häromdagen...
Tänk om vi alla hade använt oss av det fonetiska alfabetet i alla språk. Då hade vem som helst kunnat uttala ord på främmande språk, även om man inte hade kunnat språket. Däremot hade man ju automatiskt också förlorat alla dialekter...eller kanske inte. För vissa dialektala ord finns ju inte på riktigt. Då kan det ju kvitta vilket alfabet man använder. Men på det hela taget skulle det ju underlättat med samma alfabet för alla.
Varför är det ingen som kommit på detta tidigare?
...alltså, fattar ni hur jag menar???

Ööt aue

Vi hade lite fest, eller middag, eller vad man nu ska kalla det, igår. Emma, Peter & Ludvig & Johanna var här. Som vanligt hade jag inte lyckats få maten klar tills gästerna anlände. Får skylla lite på Lukas. Han brukar ju alltid vara snäll och go, men igår var han lite småledsen hela dagen. Vi var ändå uppe tidigt, redan strax innan sju nån gång, så jag tyckte jag hade bra med tid för allt som skulle fixas...men det körde ändå ihop sig till slut. Nåja, det blev mat ändå. Och jag tycker nog det var ganska gott också. Men nu måste jag hitta på någon NY maträtt att bjuda på tills nästa gång vi får besök. Tycker jämt jag gör samma. Baconlindad fläskfile på en bädd av gräddsås med grön sparris och squash. Klyftpotatis och sallad till det. Till efterrätt hade jag gjort en budapestrulle. Den blev lite torr tycker jag.

Mitt i allt så inträffade ju Earth Hour. Hur många av er släckte lamporna igår? Vi gjorde det! Jamie var väldigt negativ till det hela när jag sa till honom i fredags kväll att jag ville släcka som igår... (Alltså, fattade ni den meningen?)...men när vi väl släckte blev det jättemysigt. Hade tänt ljusen i kristallampan, plus att jag hade hängt upp smideskronan också så det blev fint ljus. Och några värmeljus i köket på "groggbordet" och några i hallen... Sen när timmen var över behöll vi lyset släckt och satt med tända ljus.

Lukas somnade redan vid halv åtta och sen sov han hela natten! Helt otroligt. Minns inte när det hände senast. Hade varit jätteskönt om han kunde fortsätta med det.

Jag är lite tråkig som inte har några fina bilder på gårdens myspys. Ska bli bättre på bildinlägg- Jamie kristiserade mig för att jag har för få bilder... Men det kommer!

Nu ska vi strax bjuda mamma & pappa på lite fika... Resten av pestrullen måste ju ätas upp så den inte blir för gammal...

Vardagsjuridik

När Jamie och jag var på banken för att prata huslån så blev vi rekomenderade att ta en juridisk rådgivning. Banken skulle bjuda oss på 30 minuters fri sådan om vi la huslånet hos dem. Vi tyckte att det lät bra, så vi bestämde oss för att anta erbjudandet. Så igår var vi där. Vi hade båda förväntat oss Rådgivning men det blev lite fel. När vi kom dit visade det sig mer vara Rådfrågning. Mannen som vi träffade förväntade sig att vi skulle ställa frågor till honom. Vi förväntade oss mer att få information om vad man bör tänka på i vår situation. Det kändes lite konstigt. Visst, det var bättre än ingenting alls, vi hade ju en del funderingar som vi ville ha svar på, men säkerligen kommer det att bli fler funderingar och frågor lite längre fram och då känns det som att denna rådgivningshalvtimme skulle blivit mer effektiv.

Snurrigt



Lukas är mysig att vakna till. Han skriker inte, han pratar. Ligger i sängen och jollrar lite. Förutom när han klämmer fast sig själv när han snurrar runt så han ligger vågrätt i sängen och slår i huvudet i den ena långsidan.

Jag har fått en övernattning!

Åh så roligt! Jag öppnade ett brev där det stod "Välkommen" och började läsa...

 "Välkommen på en hotellövernattning för 2 personer i en härlig herrgårdsmiljö* "
"Väjl mellan 25 olika herrgårdshotell runtom i Sverige. Inbjudan gäller för dig och en vän."

Det här lät ju mysigt. Men det måste finnas en hake någonstans..Var är det finstilta? Jodå, där var det, längst ner på sidan.
Man skulle bara betala 49 kr för tre nummer av en viss tidning, plus porto (naturligtvis) plus (och nu kommer det)
"hotellets minimiavgift för middags- och frukostpaket fr 295kr/pers (tillkommer vid hotellbokning)".

Så trevligt! (ironiskt)
Tänk om man skulle göra så...

"Välkomna hem till mig på middag på lördag.
(Men ni får betala för maten och drycken i efterhand)"

Men visst...övernattningen fick man ju.







Snö igen...

Så vaknar man då åter igen och tittar ut och ser att det kommit snö- igen. Fast under tiden jag satt och åt frukost så försvann det nästan alltihop av solens goa strålar. Skönt!
Gårdagen försvann den också... Det ringde en kvinna på morgonen som var intresserad av lägenheten och ville kolla på den. Så, det blev till att plocka iordning och städa till det lite grann innan hon kom på eftermiddagen. Hon hade sin dotter med sig och en man med cool look. Hon verkade väldigt intresserad av lägenheten, men hon ville nog helst flytta in redan idag om det hade gått, så att vänta tills juli verkade vara jobbigt för henne. Vi får väl se hur det går.

Häromdagen hade jag ju en annan kille som var här och kollade och strax efter det kom Titti på besök och fikade. När hon kom ut i köket tyckte hon inte alls om städningen. Diskbänken var helt tom på saker, vilket jag tycker är jätteskönt. Men hon tyckte det såg opersonligt och obebott ut. Nåja, det var ju en engångsföreteelse ändå. För det mesta finns det alltid nåt stående på vasken som stökar till det.

Igår kväll kollade jag på Roomservice... Ni vet han kocken Melker, han skulle vara med och inreda ett nytt kök. Jag läste om det i tidningen lite kort igårt morse och blev lite skeptisk. Han tyckte att det skulle finnas mycket saker framme, såsom t.ex. grytor... Visst, nu är det ju han som är proffskock och inte jag... Till en början tyckte jag ändå det såg bra ut. Ett stort U-format kök, med ljusinsläpp från ett par underbart härliga fönster ovanför den långa arbetsbänken, köksö med en bautastor spis och möjlighet för folk att sitta mittemot spisen och vara sociala under tiden maten lagades... Och fina färger! Jag gillade tapeten han hade hittat och kollade efter programmet vad den hette, var man kan köpa den och pris... Hmmmm...Jodå, 740 spänn för en rulle... Det blir nog inga såna tapeter på Hasselbacken...

Jodå, köket var himla inbjudande...tills det började piffas. Så det som från början hade sett inbjudande ut, blev sen mest ett rum fullt med prylar och pinaler. Jättesynd. Det är väl en sak att ha några grytor hängade i taket, men här verkade nästan varenda kökspryl finnas framme. Vad ska man då ha lådor till?
Det kan ju också ha varit så att det var mycket reklam för varorna som de hade framme...



Jodå, visst ser det inbjudande ut, men inte till att laga mat i. För mycket pryttlar tycker jag.

25:e mars

Det är våffeldagen idag! Undrar om det kommer att bli några våfflor gjorda här hemma? Vi får väl se.
För en himla massa år sedan gräddade vi våfflor på en scout-träff. I källaren i scoutstugan fanns en gammal vedspis och där gräddade vi våfflor i ett sånt där gammalt våffeljärn som man lägger på spisen. Det blev såna där tjocka våfflor...goda. Så, ni som har en vedspis hemma- testa att grädda våfflor där. (Ännu en orsak till att önska sig en vedspis i köket...) Naturligtvis behöver ni ha ett sånt där våffeljärn också- går inte att hälla smeten direkt på plattan.

När jag läste dagens tidning så lärde jag mig också innebörden av Maria bebådelsedag. Trots att man är konfirmerad så kan jag erkänna att jag har lite dålig koll... Men, det var idag som ängeln Gabriel förutsade Jesu födelse för jungfru Maria. Med andra ord är det nio månader kvar till julafton gott folk! Och TÄNK så mycket underbart som ska hända INNAN dess! (För några av er suckade säkert högt över julaftonskommentaren.) Vi går mot ljusa tider, våren kommer snart och det innebär att vi kan ta fram grillen och grilla. Vi behöver inte ta på oss mössa och vantar och tjock jacka när vi ska gå ut, utan man kan bara gå ut!!! Hoppas nu det blir en rikitgt härlig sommar bara...

Dessutom är det lön idag- ännu en orsak till att vara glad, och så är det Greklands nationaldag. Och för er som inte vet vad ni ska laga för kvällsmat kan ni ju fira deras nationaldag genom att äta mousakka... Kan nog vara gott med en frisk sallad till!

Tack!

Godmorgon alla!
Ja, det kanske inte är morgon för er just nu, men för mig är det det. Vill börja med att tacka er som varit inne och besökt bloggen, och ännu ett tack till er som skrivit små kommentarer. Kul! Det är lite så jag vill ha det... Jag vill gärna få kommentarer på det jag skriver.
Det var en morgon för några dagar sedan då jag verkligen började fundera på att skriva blogg. Nu när jag varit hemma ett tag och har skaffat mig lite rutiner så dyker det upp små funderingar, tankar, kommentarer som jag gärna bara vill dela med mig utav. Men, till vem??? Här hemma är ju inte så himla mycket folk, och stackars Lukas ska väl inte behöva höra allt jag funderar över? Det är en del såna saker jag kommer att dela med mig utav till er. Det kanske bara blir någon liten kort rad ibland, men... Ni känner mig- det kan hända att jag bara vill skriva det för att få er att dra på smilbanden... Eller är det nåt som jag faktiskt bara tycker och vill dela med mig utav.
När jag åt frukost kom jag på flera saker som jag tänkte "Åh, det måste jag skriva på bloggen!" så vi får väl se hur det blir. Minnet ska ju räcka till också. Ni vet, man kan sitta och tänka nåt, men sen försvinner det igen. Varför är det så? Var det inget viktigt då? :-)

Välkommen till min nya blogg!

Hej alla!
Jag har bestämt mig för att testa det här med att blogga. Läser dagligen Jeannas blogg och har på det viset blivit inspirerad till att börja själv. Vi får se hur det går... Jag vet inte vad jag kommer att skriva om, men det blir väl om mina tankar och funderingar och vad jag hittar på om dagarna. Det kan ju sluta hur som helst alltså. Hoppas ni kommer att besöka bloggen med jämna mellanrum för att kolla läget. Kommentarer mottages tacksamt!
Välkomna!

RSS 2.0